Tråkig blogg

Ja, tråkigare blogg får man nog leta efter... Ni som inte vill ha ett nerköp, gå till nån annans blogg och läs just idag...

Det är ju helt enkelt så att "Carina & Narni" konceptet har utraderats.... eller iallafall minimerats till några okomplicerade promenader, kloklipp, pälsvård och soffmys. En och annan boll kastad i trädgården på sin höjd. Thats it. En helt vanlig hundvardag kan tänkas för den som inte vet bättre.

Så "Carina och Narnis blogg" har helt enkelt inget att skriva om, och kommer väl aldrig mer att få något att skriva om heller vad det verkar.

Kanske får jag döpa om den till Carinas Blogg... Har inte riktigt sörjt färdigt min hundträningsfritid, så det får vänta lite till.

Bokade mej på klubblägret som är nu i helgen, när Narni var som friskast i höstas/vintras, och såg fram emot det hela, men eftersom det bekanta Hakan-I-Asfalten-Syndromet återkom med oförminskad islagskraft, så fick jag avboka. Att genomlida ett läger utan en hund/med en som kan fläppa ur när man minst anar det, är ju lika med att rätta lottoraden utan att man lämnat in...

Åkte upp och hälsade på dom andra i går, men det gjorde väl om möjligt saker och ting ännu jobbigare. Kände mej väldigt malplacerad. Ont i magen från parkeringen hemma och hela vägen dit. Sen träffa alla både helkänningar och halvkänningar och hålla modet uppe medan jag berättar om Narni och läget. Femtio frågor och inga bra svar.

Köpa ny valp? -Nja, jag kan inte ha en valp just nu,
1. på grund av att jag jobbar som en råtta, minst fram till 30 juni och därefter vet jag INGENTING, förutom att jag skall fräscha upp matte på halvfart under sommaren.
2. kan inte ha Narni som valpvakt, eftersom hon ena sekunden är lugn och sansad, men i nästa springer runt som en dåre i huset, dreglar, stressar och har sig. Och sånt smittar asfort.

Ta över en vuxen hund? Nej, det vill jag inte. Skall jag ha en ny hund så vill jag vara med på hela tåget från början, och sedan köpa hos en kennel där det finns hjälp att få, sommarläger, ångerrätt, osv.

Träna Narni utan krav? Nej, det går inte. Jag får ta mej i kragen varje gång. Är så otroligt besviken på tillvaron och tillfälligheterna och ovissheterna i denna sjukan så jag kan inte se att det leder någon vart alls. Och jag är dessutom besviken på Narni själv, stackarn... (jag vet att det inte är hennes fel!) Men varje tendens till fläppryck/undanmanöver/flykttendens är som ett slag på käften, för att vara helt ärlig. Och med lite klassisk betingning vet vi hur sånt fungerar efter några trial-and-error... Endast error dessutom.

ALinstruktörsutbildningen sjunger på sista veckan, och mitt fantastiska gäng tar examen nästa söndag, och det med blandade känslor från min sida...

Därefter har jag en känsla av att jag inte kommer sätta foten på brukshundklubben på väldigt länge. Speciellt med gårdagens känsla av totalt misslyckande och malplacering. Såg från ett helikopterperspektiv hur jag satt där med min sorg och kom ihåg nånstans i bakhuvudet hur roligt jag brukade tycka det var att disktuera hund och hundträning... Otroligt sorgligt. Och varför utsätter jag mej hela tiden för detta? Gnubba nederlag i fejlan hela tiden? Är jag helt dum i huvet?

Det kanske är dags att förlika sig med tanken på att ta en rejäl paus... Såpass länge att det finns möjlighet till att utöka hundflocken med en till... Och det kan ju bli om ett halvår, likaväl som flera år...

Usch så deppigt.

Bläääääk // Carina