Märgben!!!

Idag har jag och Narni varit och tävlat apellklass i spår på Orust BK. Dagen började med att jag körde fel (!)... Anlände 07:30 till Statoil i Henån och undrade i mitt stilla sinne vart alla var... Tittar på lappen... Statoil i Varekil skall det vara!!! Nåväl, det tog en kvart att köra dit, så ingen panik. Tur att man är ute i god tid...

Fick start nummer fem. När vi kommer fram till området där spår 5-8 skall ligga så blåser det ordentligt. Spår 5 ligger så att det blir motvind-sidvind-medvind. Jag går ut spåret och lägger pinnarna, glömmer att göra små kurvor i spåret istället för vinklar (min dumme flane), och går och grämer mej över det en stund. När det är dax för påsläpp så har vinden vridit sig så att vi fått sidvind-medvind-sidvind... Följden av vindstnurrandet är således att Narni går som i slalom på första sträckan, spårar som en spårvagn på mitten och kör slalom på upploppet. Tar alla pinnar och kommer fint in med dom. Däremellan plockar hon 3-4 harbajsar som ligger mitt i slalombanan... Och domarna gav oss 7,5 ... Och mer skulle vi inte ha... När jag gick där bakom Narni så tänkte jag "va fan håller jag på med, vad gör jag ute på tävling innan jag är färdig!!"...

Tillbaka till klubbstugan och budföring. Mottagaren är jättegullig och gör all jag ber henne om och lite till, och vi får således 9 på budföringen. Nedraget för snett sättande hos mottagaren och lite slarvig ingång. Sen är det lunch och därefter platsliggande. Nerverna spökar ordentligt och jag mår riktigt illa en stund. Som tur var hade jag Yvonne vid min sida som coolade ner mej ibland (tack!)... Platsen gick KANON!!! Narni låg som gjuten! Trots att hunden brevid kröp några meter... Vilken känsla!

Lydnaden gick rätt okej, 8+7 på linförigheten (fick nedrag för ss och ls, samt vänsterhanden som jag måste hålla stilla annars slår jag henne på nosen, men det köper jag). Framförgåendet fick vi 7+7 på (eftersom Narni skevade iväg åt vänster av nån anledning på ena sträckan). Läggandet blev det en liten missuppfattning mellan oss och Narni sackade efter vid starten men vi fick 8+7 ändå. 8,5+8 på inkallningen (Narni stötte i mej vid ingången samt snett sättande). Apportering 9+9 (snett sättande). Hopp 9,5+9,5 (ngt sen reaktion vid sittkommando). Totalt skrapade vi ihop 268,75poäng idag, och det är vi görnöjda med!

Dessutom vann vi tävlingen och fick massa fina priser med oss hem!
Vilken dag. Nu kan vi pusta ut och träna i sommar inför lägre klass. Har inte bestämt mej ännu vad vi skall göra med lydnadsklasserna, vi får se...

Nu skall Narni få ett rejält märgben!

Kram // Carina & Narni

Träning!

Hej!

Igår var jag med några kompisar och tränade på Orust BK. Först tog vi en härlig promenad i vårvärmen med alla fyra hundarna och jag landade på jorden efter en stressig dag. Sen gick vi bort och körde tävlingsträning på plan, och det gick kanonbra för oss allihopa. Vädret och sällskappet satte pricken över i:t och vi hade en riktigt trevlig kväll.. En sån där hundtränar kväll när man kan gå i tröja och sitta i gräset, träna en stund, prata en stund och gå hem som en ny människa...

Nu skall jag åka till kiropraktorn och få en omgång i nacken igen!

Hopp och hej // Carina

Onsdag

För att runda av förra inlägget och göra en lång historia kort, så mår jag bättre nu. Tack alla mina vänner som bryr sig och stöttar. Det värmer i själen.
Under skitveckan passade även min födelsedag (35) på att infinna sig när det var som värst, vilket inte gjorde humöret så värst bättre. Att vara sjuk på sin födelsedag är inget kul. Föräldrar och syskon fick komma nu i söndags istället på lite tårta. Men oj vad dom hade fixat och donat med presenter! Fick en filmkamera av Anders ju, två baden-baden typ stolar i teak med dynor och allt till altanen, örhängen, vattenrenarapparat, pengar blommor och böcker. Tack tack!

Igår körde vi färdigt Allmänlydnadspassen på utbildningen, och nu har alla instruktörerna MVG på sina pass. Ett steg närmare examnationen! Nu väntar inlämning av specialarbetena senast den 11 maj, och därefter är det examination den 19:e maj. Spännande!

Idag är det som vanligt ridning och annat, men tänkte även försöka komma loss och åka till Orust och träna i kväll med kompisar. Behöver lite budföring och platsträning i första hand.

Nej, nu måste jag rusa!
Kram
Carina

Veckan...

Har haft en riktigt skitvecka... På måndag morgon var allt okej och jag cyklade med barnen (och Narnia) till skolan och därefter till jobbet. Väl på plats vid datorn och sysslorna så började jag att känna mej snurrig och trött. Efter att allt jag gjorde bara blev fel, insåg jag att det var läge att åka hem. Fick sjuts hem och sov i 3 timmar. Vaknade men var fortfarande yr och hade några streck feber... Har 36,3-36,5 i normala fall, och nu låg tempen på 37,3-37,4, alltså inte mycket feber, men tillräckligt för att slå omkull benen på mej... Om man har normaltemp på 37 så hade det ju varit ca 38... Drar slutsatsen att det är magsjuka jag har fått. Men det blir liksom aldrig någon magsjuka utan bara yrsel, illamående och feber. Och så går dagarna, måndag, tisdag, onsdag och torsdag... Min bror tjatar alltid på mej om min nacke om att den är helt stel och måste ses över, och jag bestämmer mej för att åka till kiropraktorn.

Som tur är hade han tid för mej... Det blev lite ojjande över min högra sida, både nacke och axlar och ut i armarna och ner i ryggen... Flera muskelinflammationer hittade han, men speciellt i nacken där det är jättehårt och svullet (och skitont!) och han härörde både temphöjning och yrsel till den inflammationen eftersom den trycker både på balansnerven och blodtillförsel till huvet... När han körde med nån ljudvågsapparat så trodde jag att världen vände sig upp och nerpå och det var närapå att jag halkade av britsen... Tur att han hade handtag på den som man kunde hålla i... Han vågade inte ta så mycket, utan var väldigt försiktig och vill ha tillbaka mej om en vecka istället. Fick förmaningar om att inte sitta med huvet åt höger, och försöka ta bort alla höger-vridningar i vardagen... Skall äta Ipren hela veckan och smörja med Zon tre gånger om dagen.

Efter behandlingen snurrar det ännu värre och jag får sitta där en stund så att han har koll på mej. Känner fortfarande yrsel och illamående....

Kommer hem och upptäcker att hela mitt liv är högervridet!! Datorn hemma står snett åt höger, så jag måste vrida huvudet. Telefonen och räkneapparaten står såklart på höger sida på jobbet, och brorsan skakar på huvet och säger att "där ser du" och menar på att jag sitter med luren klämd mellan axeln och huvet medan jag jobbar och pratar i telefon... Jobbstolen visar sig vara katstrof, bara att kasta... (snålhet och vishet ni vet)... Osv osv osv... Dessutom måste jag jobba eftersom jag skulle haft inne 3 kvartalsrapporter i måndags!!! Det sket ju sej även om jag försökte jobba hemifrån... Och så här i efterhand så är det ju helt absurt... Jag vilar - känner mej bättre - går till datorn (den högervridna hemdatorn) - kopplar upp mej och jobbar tills jag mår illa och det snurrar i huvet - går och lägger mej - känner mej bättre - och går och sätter mej och jobbar ( jobba hemifrån = titta åt höger konstant med axlarna högt och dålig stol)... Knäppt va!

Idag är det fredag och jag mår fortfarande illa... Kan det verkligen vara bara nacken, eller är det även magkatarr? Har knaprat Novalucol till och från utan effekt. Tog en Zantac i eftermiddags.

Åkte till träningen efter att ha lämnat barnen hos sina kompisar, Emma skulle på 40års kalas på Röavallen (4 x 10 år) och Anton ville sova över hos kusinen. Väl framme fick jag luta mej mot bilen länge innan jag fick ordning på torpet. Och humöret är inte det bästa... Skulle stannat hemma såklart... (Ni som träffade mej idag vet vad jag menar...) Fick lite flashbacks från förr och kom ihåg att Losec gjorde susen en annan gång med liknande illamående... Sagt och gjort, apotektet nästa. Tyvärr tog jag ju Zantacen vid 3 tiden, så jag kan inte ta Losec förrän i morrn... Blä....

Och efter att ha skrivit den här texten i omgångar a 3 timmar, så är det ju klart att mycket av belastningsskadorna kommer ifrån detta skrivbordet, tangentbord, felvinklad dator och stol... Och hur smart är det då... att jobba hela dagen framför datorn, och grejja sedan framför datorn i några timmar varje kväll med allehanda grejs som man håller på med...
Nä, mera ut och röra på mej... Så om det blir tyst ett tag, så vet ni att jag försöker hålla mej borta från burken på fritiden, och få inte panik om jag inte svarar på mail på stört... Skicka SMS om det kniper...

Kram o hej
Carina

Söndag

Både lördag och söndag har ängats åt Allmänlydnadsinstruktörsutbildningen. Inki Sjösten från Ronneby har varit hos oss och lördagen körde vi målbildsträning med Allm.aspiranterna samt några övriga kursledare. Söndagen ägnades åt spår och uppletande. Och vilket väder vi bjöds på! Helt otroligt skönt. Många glada skratt blandades med fördjupning i ämnet hundkunskap på olika områden. Och "mina" elever är ju helt underbara hela högen! Tycker själv att dom gör enorma framsteg och är skitdukiga, men så är jag ju något partisk ;-))

När jag kom hem idag, så ligger Anders och har fått magsjukan... Attsicken... Så om jag nu klarade förra rundan, så åker jag väl dit nu... Tur att jag klarade både Varghänget och Inkihelgen! Det får man vara tacksam för!

Narni har fått vara med hela helgen och det var inte något jag räknade med, så det blev en positiv överraskning, och vi fick med oss massor av matnyttigt! Många av målbildsgrejjerna har ju fallit i glömska, och nya tankar har tillkommit under Inkis bortvaro...

OCH STEGEN!!!!! I går tog Narni stegen för första gången sedan "nedfallet"!!! Yippeeee!!! För några veckor sedan trillade Narni emellan på stegen, slog sig och blev rädd såklart. Dessutom var stegen ranglig och det gjorde ju inte saken bättre. Efter att ha pallat upp den ordentligt så har vi börjat om på scratch och flyttat en fot i taget. Bokstavligen. Stel som en pinne och jag fick flytta tass för tass och belöna varje litet tramp. Och igår så släppte det! Och nu smiter hon till stegen och springer över själv (början till stegidiot säkert!)... Wow!! Skam den som ger sig!

Nix pix, nu är det duschning av motsträvig åttaåring som gälller!

Gokväll // Carina

Utmanad!

Jag har blivit utmanad av Susanne http://svecia.blogspot.com/ ......

"Skriv 6 underliga/egendomliga saker om dig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva 6 saker om sig själv och samtidigt ange reglerna för spelet. Välj sedan 6 nya bloggare som blir utmanade!"

Hm....

1. Jag har telefonskräck. Det visste ni inte va.... Men det är sant, jag får ont i magen när det ringer, som om det vore den lede som ringer. En effekt tror jag av den tiden (2001-2003) då jag hade hand om kursanmälningar på telefon och epost, och utskick till ca 150 kursare varje termin, var ordförande, kursledare, ansvarig för HUS och kontakt med kursledarna, och mycket annat på klubben. På samma gång. Dessutom hade vi under dom åren en jobbig period på jobbet med många tråkiga telefonsamtal... Kallas väl för klassisk betingning va!?

2. Jag har tagit dykarcertifikat i 4 gradigt vatten i januari utanför Skärhamn. Jääääävligt kallt när man på uppdyket skulle ta av sig cyklopet, fylla det med vatten och sedan tömma det igen. På tio meters djup... Dyker inte numera eftersom jag är rädd om mina barns mamma.

3. När jag fick Emma, så gick sköterskorna och hämtade gummistövlarna bakom skynket, eftersom det var en blodåder som brast och det skvalade blod. Två liter. Då var man inte så tuff...

4. Jag har haft två hundar som har dött knall och fall. Greta dog 2003 (9år) och Glimmer (5år) 2006 på samma sätt.

5. När min familj åkte till Gran Canaria 2005 så råkade vi komma precis mitt i ett väderfenomen med kyla som följd. Det hade inte varit så kallt på Kanarieöarna på 200 år, och på natten var det ner mot 7-8 grader... inomhus... eftersom det inte finns några element på hotellen på Kanarieöarna... Och vem sjutton tänkte på att packa vinterjackan!

6. Jag hatar att klä upp mej. Jag trivs bäst i träningskläder och kängor i skog och mark, gärna med familj, vänner eller ensam med hunden. Att gå ut på Stenungsbaden eller nåt liknande i och dansa är rena pesten....

Ja, det var 6 underligheter om mej... Nu skall jag se vilja jag skall utmana!! He he he!!

Gosa med vargar!!!

Igår klockan 05:45 blev jag hämtad hemma och i två bilar styrde vi kosan österut under förmiddagen. Jag fick lite uppdrag av mina elever, bland annat att brodera (!!!) en hund, men som "tur" var, tappade jag nålen mellan sätena i Johannas bil så den försvann... Ooops så det kan gå! Tre stygn hann det bli med stöd av Lotta som visade sig vara skräddare!!! Det hade dom inte räknat med he he he... Men det sket ju sej ändå när jag tappade nålen... Nåja, vi fick fler uppdrag bland annat att förutspå framtiden för resenärerna i den andra bilen "om fem år". Vi tog uppgiften på största allvar och det blev skitroligt!! Därefter skulle vi räkna ut så många sätt vi kunde på vad man kan använda en klänypa till... Det blev över 100 i "Annas" bil, men vi fick hjärnsläpp långt tidigare än 100... Vi får väl skylla på att dom var två fler i sin bil!

Fortfarande vet jag inte vart vi skall, misstänker kolmården, antingen "varghägnet" eller "delfinariet", och drar en lättnadens suck när det är vargar och inte delfiner vi skall hälsa på!

Vid lunchtid knallar vi in i varghägnet med "vargpappan" Patrik, som själv har "nappat" upp vargvalparna som nu är vuxna vargar. Några av varghannarna möter oss vid grinden, hoppar upp och slickar i ansiktena och är hur keliga som helst.

En strikt rangordning råder, den märker man av med en gång. Nummer fyra håller stenkoll på nummer fem, nummer tre på nummer fyra, och så vidare uppåt till flockledaren som håller stenkoll på dom allihopa. Vi får höra massor av intressant varginfo, men även kul episoder från deras uppväxt och hur dom tog valparna från lyan vid 3-4 dagars ålder för att prägla på Patrik och hans fru. Vi får även äran att lyssna på vargyl på 1 meters håll, efter att Patrik fått igång dom att yla, skithäftigt!!
Vid ett tillfälle nappar "nummer 5" tag i Martinas märke på jackan. Patrik säger Nej, och då kommer alfahannen och skall hjälpa till att "säga till" nummer 5, nummer 2 och 3 är också med i diskussionen, och rätt var det är står vi bland fyra varghannar som "diskuterar rang och uppförande" och det var ju lite spännande :-O.
Femtio kilo varg som kastar sig åt sidan är inget man vill ha i knähöjd. Med hjärtat i halsgropen försöker man dra sig undan vargarnas diskussion, och tillslut fick vi lösa upp situationen med en promenad runt i hägnet för att coola ner läget lite granna...

Sammantaget så var detta bland det häftigaste jag varit med om på länge! Vilken känsla!!
Och ett stort tack till mina allmänlydnadsaspiranter som fixat till utflykten och denna helcoola dag bland riktiga vargar! Och vilka bilder vi fick, jag har nog 25 bilder på vargarna, och minst tre kameror till var igång! Kanske kommer det mer vargbilder här i bloggen efterhand!

Kram // Carina

Magsjuka??

Inatt har jag sovit en halvtimme i taget... Mellan Antons kräk och diarreattacker... Det började vid halv tolv med att han spydde ner hela sängen, och massa kläder som låg nedanför sängen. Efter att ha bytt sängkläder och tvättat av både Anton, golv, toalett och spann så gick det en halvtimme till nästa omgång. Trodde det var allt påskgodis som mer eller mindre kom ut genom öronen i gårkväll... Och sen gick en timme, då kom det båda vägar... Då börjar man ju fundera på riktig magsjuka...

Ner och hämta den danska hushållsspriten och sanera allt en gång till. Sedan har vi hållt på så hela natten... Stackars Anton. Nu ligger han i soffan och sover. Vi andra har tuggat vitpepparkorn och dricker vatten. Anton har mest fått saft, men efter att ha pratat med Martina i telefon och fått en fundering om gårdagens tur till salamanderdammen, och eventuella bakterier därifrån, så har jag även gett honom saftkräm kokt på potatismjöl.
Potatismjölet skall suga upp bakterier och sånt sägs det, klumpa i hop det så att kroppen kan bli av med det... Värt ett försök... Så nu sover Anton och så får vi se vad som händer...

Det värsta är ju att i morgon skall mina goa Allmänlydnadsinstruktörsaspiranter ta ut mej på bus... Hela dagen från 05:45 till sena kvällen.... Tänk om jag blir magsjuk på utflykten!!!
Och inte vet jag vad dom hittat på :-))
Ledtrådarna är att jag skall packa varma kläder, finkläder, handuk och baddräkt (!!!!)...

Håll tummarna för att jag inte blir magsjuk!!! Rapport om morgondagen kommer, om jag överlever ;-O

Hejsvejs Carina

Påskdagen

God kväll.



Igår var vi hos mormor och morfar (min mor o far alltså), med min bror, sambo och deras barn 2 barn (och en på väg). Ungarna målade ägg och vi åt påskmat tills vi sprack. Som vanligt. Barnen tröttnade snart på påskgodiset och drog på sej skorna och gick ut och lekte jage på utsidan, med sysslingarna på andra sidan vägen, tills det blev mörkt. Narni var cool som en filbunke trots att det smällde både här och där. En raket sprakade rejält när vi var ute, hon kollade efter, boffade till, och sen var det inte mer med det. WOW!!


Sent hem och så kollade jag på en svensk rysare till mitt i natten, och såklart kunde jag inte somna efter den! Dumskalle... jag vet...



Svärmor skulle komma på middag idag, så förmiddagen gick åt att försöka få styr på oredan en aning, och sedan gick jag och Anton upp till salamanderdammen och fiskade 10 salamandrar som nog var lite yrvakna, det var ju rätt kallt idag... Eftersom jag glömt att köpa margarin till kladdkakan så åkte jag till affären och tog sedan "vägen om" klubben och tränade en sväng. När man ändå är ute och kör :-)) Vi drog igenom apellprogrammet, hon var verkligen jätteduktig idag. Kom på hur jag skall få fram henne i fria följet med boll i högerhand och lite annat pyssel med händerna och var väldigt nöjd med vår prestation idag.



Sedan körde vi nöjda hem till potatiskastrullen och skalade potatis så det rök.



I morgon skall jag och Anders ge oss på lekstugan. Tänkte försöka sälja den om det går, annars så eldar vi upp den. Ingen som vill ha en begagnad lekstuga med visst renoveringsbehov? Barnen har slutat leka i den, och nu står den mest och behöver målas...

Tjing pling // Carina & gänget

Påskträning

Oj vad skönt att vara ledig! Vid 9 tiden körde jag upp till klubben och lade ett apellspår till Narni på en äng. Erica var också uppe med tuppen och på väg, så jag passade på att lägga ett till henne med i en del av skogen runt klubben där jag inte varit på väldigt länge. Tilda spårade som en klocka idag och tyckte det var skitkul. Jätteroligt att se eftersom att dom har haft problem med älgvittring i spåret, Tilda slutade spåra varje gång, eller spårade försiktigt med svansen ner och var väldigt vaksam.

Narnis spår gick sådär... Aktivitetsnivån var nog för hög vid påsläppet, och vinden låg snett bakifrån, vilket gjorde att hon slog och slarvade första sträckan. Första vinkeln var jobbig, men efter någon minuts snurrande, tog hon vinkeln klockrent rätt var det var och spårade sedan nästa sträcka jättefint. Sista vinkeln gick bra. Föremålen är inga problem utan hon tycker det är skitkul att hitta grejjer, och rusar in så jag nästan välter när hon kommer.

Lade ett spår till på ängen mittemot för att få en likadan vinkel, fast med vinden rätt i ryggen. Såklart vände vinden medan spåret låg, och vi fick samma vind som sist. Denna gången tog hon den efter en liten liten snurr, så kanske lärde hon sig något på den första, vem vet. Vi behöver nog bara träna mer och få lite mer rutin, så blir det säkert bra.

På klubben var det fler träningssugna, och vi körde lite lydnad efter spåren. Erica kommenderade mej, och sen byttes vi om. Narni gick helt okej idag, med lite hjälp. Dom stora bitarna vi behöver träna är framförgående, budföring, plats och hopp-sitt... Anna stackarn hade händerna fulla med Frank som är så kär i Narnia för närvarande. Han har inte koll riktigt på vem det är som luktar sååååååååååå gott, är det jag eller Narni eller min bil!? Stackarn, snacka om hjärnsläpp! Nå Franken, snart är det slutlöpt för ett tag framöver!

I morgon skall vi till Orust BK och få lite regler och tips från en domare som kommer och drillar oss i tävlingsteamet. Kul!

På kvällen bär det av till min mor (mormor) och barnen skall måla ägg och pyssla. Kanske lyckas vi hitta en påskevaga i år, om brandkåren har gett sitt tillstånd!

GLAD PÅSK!!!

Trix

Igår fick jag trixat till mig ett spår, mitt emellan en matt-tvätt, kompishämtning och kvällsmat. Pratade med Eva i telefon och lyssnade på mej själv som gnällde över hur svårt det är att få till ett spår på veckodagarna. Jävlar anamma tänkte jag och kontrollerade var ungarna var, satte något att göra i nävarna på dom, dränkte in mattan med tvättmedel, och bad Anders (som startat ett nytt byggprojekt i trädgården) hålla ett öra på ungarna. Körde ner på industriområdet för att lägga ett apellspår.
Står och vindar och funderar och bestämmer mej för en av ängarna och där jag skall gå. När jag väl hamnar på ängen så blåser det sidvind, motvind, sidvind (!!! det blir aldrig som man tänkt sig), men va fasen, nån gång måste det ju bli svårt, och Narni borde kunna lösa en motvindsvinkel... noterade även en skock får på en äng längre bort, och tänkte att ja, det kan ju vara en lagom störning.

Hem och laga mat, utfodra barn och gubbe, och sedan iväg och ta spåret. 60 minuter.
Påsläppet gick som en dans (sidvind) och första apporten klippte hon. Påsläpp igen och som väntat blev det jättejobbigt. Men hon arbetade som bara den, försökte och försökte och tillslut så räknade hon ut hur man skall göra, och efter lite ringlande hit och dit kom vi oss fram till även den apporten. Klipp och in. Påsläpp igen, fortfarande svårt, och i sista vinkeln så blev det klurigt med vinden igen, plus det faktum att fåren hade flyttat sig närmare, och det var ju väldans intressant. Sista biten gick bra, och slutapporten hittades med glädje.

Kontentan är att vi behöver träna mer motvindsvinklar... Samtidigt som jag inte vill förstöra hennes spårarbete genom att lura upp näsan... Skall fundera på om zick-zackspår med korta bitar motvind kanske kan fungera. Utan föremål i motvindsdelarna för att undvika hög näsa.

Hem och plocka av på köksbordet, diska och vara duktig en stund, men oj så mycket lättare och roligare det blev att plocka ur diskmaskinen!

Hopp och hej, Leverpastej

spår för hela slanten

Igår var det träning med Tävlingsteamet i vårsolen. Vi som brukar vara i "grupp 3" hade pratat ihop oss och bestämt oss för att senarelägga samlingen så att alla kan göra färdigt sina respektive specialmoment innan brukslydnaden börjar. Sagt och gjort. Jag lade ett spår i Fagerfjäll, och gick och gnolade för mej själv, fåglarna kvittrade och daggen torkade upp medan jag gick. Hur härligt som helst. Några träd hade trillat precis över spåret, stormen Per har verkligen tagit hand om det Gudrun lät stå, och om man blir av med några av dessa träden så är Fagerfjällsspåret helt underbart. Man kan bygga ut och krympa det mellan lägre-elitklass vartefter behov, och spårslutet hamnar ca 100 meter från påsläppet, och det är ju helt fantastiskt... Speciellt om man tänker Tjörn...

När det blev dax att gå spår så fick jag ett kanonfint spår som Erica lagt och Narni spårade som en gudinna! Vi plockade in femtalet föremål, men så tappade vi bort oss efter en stormvälta. En gammal snitsel lurade oss helt på avvägar, och den snitseln som vi "borde" ha sett, satt vid en annan rotvälta bara 20 meter bort. Nåja, det är sånt som händer, och lite snopet avbröt vi spåret och tog oss ut till stigen. Efter överläggningar med Erica så letade vi oss tillbaka till stället där vi bröt och Narni fick ta upp sitt tappade spår och få dom sista föremålen. Jisses vad taggad hon var! Blev nog riktigt bra träning när man väl summerar det så här.

Samlingen för lydnaden sket sej så det small, och vi blev kvar i skogen för länge...
Tillbaka till klubben så fick vi i grupp 3 köra en mycket försenad fika, och överläggningar inför nästa veckas övningar... och sedan körde vi lugna moment, kryp, plats och stegen. Efter lite mys och prat med kompisarna mitt på apellplan åkte vi nöjda hem och röjde i trädgården.

Hopp och hej från Narni och mej.