Annandagsträning

Precis tillbaka efter en förmiddags hundträning tillsammans med träningskompisarna.... Började med att lägga spår åt varandra vid 10 tiden, och så tränade vi lydnad och fikade lite medan spåren låg till sig.

Lydnadsträningen gick helt okej i lervällingen, medan spåret verkligen blev en historia för sig...

Jag hade lagt ett spår till Anna och Anna hade lagt spår till mig, cirka 1000 meter med vinklar och 8-9 föremål. Vi började med Franks spår, och medan vi var iväg i skogen satt Narni och skällde i bilen... Hm...

Mitt spår hade nu legat i mer än två timmar... När det är min tur så plockar jag således ut en studsboll ur bilen... Tvärtemot alla mina normala regler så släpper jag på studsbollen som såklart bara springer runt och velar. Jag skulle ju såklart ha gått av henne i 5 minuter, sedan satt henne ner eller lagt henne tills hon var sansad. Sparkar mej själv mentalt på smalbenen medan hon så småningom fäster på spåret någorlunda hyfsat tidvis. Att man aldrig lär sig.

Försöker lägga henne eller sätta henne vid varje nytt påsläpp efter föremålen, men hon är inte riktigt i balans ändå. I mina drömmar så skulle hon sitta och vinda in spåret för att sedan lungt och metodiskt fortsätta, men istället så löser hon alla problem med att springa runt, och så kommer lintrasslet som ett brev på posten... För högt tempo och ofokuserad.
Dessutom får hon troligen syn på ett rådjur när vi kommer upp på en höjd, och därefter så är det ännu svårare att få ner näsan ordentligt igen.

Som tur var så gick Anna med bakom och vid ett tillfälle när hon tydligt gick på ett annat spår så sa jag till henne på skarpen och satte på henne på det "riktiga" spåret igen, och då spårade hon fint en stund tills nästa föremål.
Vid nästa svårighet väljer hon istället för det riktiga spåret ett annat och cyklar iväg. Efter att hon velat runt en stund så hittar hon rätt spår igen, och då ser jag hur hon skärper till sig och liksom suger in hela marken i näsan och spårar mitt i spårkärnan, ända till slutet kanske 50meter bort. Så slutet blev inte helt tokigt..

Om man skall se fördelar med dagens spår, så fick hon förstärkning på lagom avstånd varje gång hon återvände till spåret, och dessutom fick jag ett sällsynt "säkert" tillfälle att säga till henne på skarpen, varpå hon hittade ett föremål efter 15meters kanonfin spårning på rätt spår.
Hon är ju inte så gammal och spåret hade legat länge... Så förhoppningsvis lärde vi oss massor båda två på dagens spårkatastrof...

(Narni står fast vid att man visst kan spåra två olika spår samtidigt! Man kommer ihåg var mänskospåret går och tar sig små utflykter för att leta rådjur under tiden bara... man kan ju alltid återvända till männskospåret!)

Hade det varit tävling idag, så hade det gått käpprätt åt skogen! Dom hade fått komma och hämta oss nånstans bortkollrade mitt i urskogen.

Nu ser vi fram emot den nya traditionen "Nyårsleta" på nyårsaftons morgon, som Anna uppfunnit, med mål att köra slut på hunden inför kvällens firande. Skall bli kul!

Kram o hej leverpastej // Carina & Narni-parni-päronprutt

God Jul och Gott Nytt År

Tänkte med denna bild önska alla som läser min lilla blogg en God Jul och ett Gott Nytt År. Vi har inte skickat några julkort i år, utan vi bestämde att skänka de pengarna till Rädda Barnen istället.

Tänkte även lova mej själv som nyårslöfte att komma ut mer i skogen och spåra och träna uppletande. Det är ju så underbart när man väl kommer ut och har en hel dag i skogen framför sig. Och när man kommer hem är man avstressad och full av energi! Så häftigt!

Vi har haft en hektisk tid nu ett tag och jag hoppas vi kan koppla av nu några dagar och hämta krafterna igen... I natt var det årets längsta natt så nu går vi ju mot ljusare tider!! I morse klockan 7 vände det, sa dom på TV...

Anders och barnen är fn i Göteborg på en sista uppsamlingsrunda (mest byggvirke till sovrumsprojektet) medan jag har gjort ett ryck med dammsugaren och tvätthögen. Ikväll skall barnen på Disco hos sin kusin som fyller år, och i kväll eller i morron är det dax för granen att komma in, och det skall bli riktigt kul faktiskt att klä granen och ha det mysigt med barnen en stund!

Ha det nu så härligt allesammans över Jul och Nyår!
Ta hand om varandra, lägg ingen choklad under granen, och glöm inte att släcka ljusen!!

Kramar Carina & Narni

Julgranshuggning!

Å så var det dax för den årliga julgranshuggningen i Lerum med tjocka släkten på min mammas sida.

Dagen började med strålande solsken medan vi tittade ut en gran och hundarna sprang som tokiga runtikring medan vi vandrade runt i skogen. Efter hand kom det lite dimma, men annars hade vi verkligen tur med vädret!

Barnen får åka kärra efter fyrhjuling ut till skogen, medan vi övriga tar hundarna och går en härlig lång promenad.

Ett lass med ungar och en och annan bekväm vuxen också!

När granarna är huggna och utsläpade så är det "riktig" korvgrillning som gäller innan vi tar oss tillbaka till gården och lite julmat och trevligheter.

Mycket hundprat blir det också när jag och min syssling Sussie träffas, som är aktiv på Lerums BK, så vi brukar bli sittande i ett hörn och kuckla hund en stund.

Efter några timmar letade vi upp ungarna runt om i huset och sen bar det av hemöver.

Idag har jag julstädat så gott det går på en "byggarbetsplats" och till och med fått upp julgardinerna i köket. Sen åkte jag och Narni en snabbis till klubben och tränade lite.

Nu skall jag åka till Myrornas klädinsamling och dumpa 5 säckar med urvuxna kläder. Tänk vad grejjer det går åt med växande ungar...

Hopp o hej leverpastej // Carina

Lusse, frissa och facklor

Ännu en dag till ända. Lussandet fixades redan igårkväll på skolan där Anton var sockerbagare. Och gjorde det kanonbra. Han och en kille till var sockerbagare och sjöng helt själva för full hals! Jättekul!
Han har verkligen tränat och liggat i, och tillochmed frågat morfar och mormor om dom ville komma och titta vilket dom gjorde. Jag hade fixat glögg, pepparkakor och lussebullar (tacka vet jag Ica Nordevik dom bakar för fulla muggar) så vi hade riktigt mysigt en stund. Emmas klass hade lussefritt i år, och det var riktigt skönt att slippa vara på två ställen samtidigt...

Idag hade Anton klipptid och jag hade mutat mej till en kort frisyr vilket kostade en legogubbe med fyra lasersvärd. Nåväl det var det värt, nu är han korthårig och fin igen!

Föräldraföreningen hade arrangerat fackeltåg med sång framför kommunhuset för att protestera mot nerdragningarna i skolorna på Tjörn, så vi åkte dit alleman ikväll och facklade och bar skyltar som dom hade snickrat. Inte för att jag vet om det gjorde nån skillnad, men då har man ju ändå markerat att man inte kan spara in på skolan hur som helst utan att det får konsekvenser.

Efter allt bestyrande och läxor så tog jag och Narni en längre kvällis, det var skönt...

Inte utan att man funderar på när vi skall få tid att handla julklappar... Pust...

Hejsvejs // Carina & Narni

Korta kvällar

Hej på er!

Är det bara jag som lider av korta-kvällar-syndromet??

Mörkt när man går, mörkt när man kommer hem, och dessutom så rinner kvällarna iväg väldans fort... Idag skulle vi ta en sån där runda via veterinären på Huveröds, den årliga rabiessprutan, handla hundmat, torget och handla fin kläder inför julen, och sedan till Kvantum och köpa ett lass med diverse proviant.

Nåväl, vi fastnade redan på Tjörnbron eftersom det hade hänt en olycka mitt på den mindre bron innan tunneln, och det var ju lite otäckt men spännande med brandbilar, bärgningsbilar, polisbilar och hela kittet... Tyckte barnen iallafall. Ambulansen hade nog redan varit när vi kom för den såg vi inte till. Hoppas ingen blev allvarligt skadad..
Efter en stund fick dom städat upp vägen och sen fick vi åka vidare. Det man kan reta upp sig på var två bilar som försökte knö sig före i kön, där alla hänsynsfullt kört in till sidan, och så skulle dessa två muppskallar knö sig för bi! Så herrans fräckt att inte visa respekt!!

Så klockan var 17:06 när vi anlände till Huveröds och Maud tar numera in lappen klockan 17:00... Hm... Efter att ha stått och väntat en stund så visade det sig att hon hade lite tid över till mej och Narnia så vi fick löst våra grejjer. Tack!

Därefter in och shoppa hundmat och barnen köpte varsin julklapp till Narni. Hungriga som vargar blir det Mac Donalds utan vidare omsvep. Vidare till torget och Kappahl, klockan är redan halv sju och personalen tittar lite extra oroligt på oss medan ett barn i taget skall prova diverse grejjer och sedan skall mamman i familjen också prova kläder. Va fasen, har vi jäktat och hållt på så kan man ju inte bara åka hem när man väl tagit sig dit!! Dom fick ge oss en kvart och 19:15 släppte två sura expediter ut oss med en jättekasse.

Jag var lite stolt över mej själv att jag tillät mej att göra färdigt faktiskt, men när jag kom ut i bilen fick jag se att jag hade rabattkupongerna kvar i fickan, så lite stressad blev jag nog!

Efter detta så tar vi ett snabbt familjeråd och inser att provianteringen får vänta tills en annan dag, utan vi åker hem och tränar på Emmas geografiprov istället....

Och vips så var klockan slut och lite nedvarvning framför datorn innan min deckare väntar på mej..

Hejsvejs // Carina & Narni

Lite ljusare?

För att uppväga det förra gnäll-inlägget så tänkte jag lägga ut bildbevis på att jag lyckades få till en liten familjestund med det årliga pepparkakshusbaket! Frågan är dock om mest godis hamnade på huset eller i magarna... hm...

I helgen har det ju varit advent, och i sista sekunden fick vi upp ljusstakar, adventsljus, ljusslingor, stjärnor och även varsin adventskalender till barnen... puh!

Lusten att träna återkommer när trycket på mej minskar (och möjligheterna rent tidsmässigt är bättre när Anders är hemma), och igår fick jag helt plötsligt lust att åka till klubben en stund. När vi kom dit var det gnistrande frost över hela apellplanen och helt vindstilla. Väldigt vackert!! Och alldeles ensamna tränade vi på lite gott och blandat tills godiset tog slut, och sen åkte vi hem glada och nöjda.

Sitter och försöker få ihop vårens planering 2008. Skall först ha en hjälpisutbildning i januari och tätt inpå den en specialkurs i spår.. Och sen en specialkurs till för att täcka behovet på klubben, troligen tidigt på hösten... jag som skulle träna inför lägreklass... Hm...

Nåja, det är viktigt att utbilda folk, och när man väl kommer igång blir det roligt att ha kurs igen. Har ju även varit kursledare på ungdomskursen under hösten, men det där med barn och yngre ungdomar på kurs är nog inget för mig ;-))...

Nä, måste rusa.

Hejsvejs

Upp och ner - nu gnäller jag en stund

Det verkar som det mesta i vår tillvaro just nu är upp och ned... Mycket på jobbet... kan man lugnt säga... när jag är hemma får jag dåligt samvete för att jag inte är på jobbet och hjälper till, och när jag åker till jobbet så får jag dåligt samvete för att barnen är hemma ensamma....

Anders är i Riga sen i tisdags, jag är kanonförkyld, huset är som ett bombnedslag, jag får inte till några träningar, och när jag får till en idag (en timme) så regnar det som spön i backen samtidigt som jag upptäcker att mitt svindyra regnställ har blivit förstört och gått sönder både byxor och jacka. Dessutom ringer mobilen stup i kvarten, både jobb och barn... Alltså lika bra att jag hade stannat hemma vid datorn (och jobba) och vara närvarande för barnen.

Nåväl jag fick ju till en stunds regnträning med hjälp av ett par lånade regnbyxor från Eva och klubbens låneregnjacka... Lek och bus och roligt och sen åkte vi hem igen. 20 minuters effektiv träning sen förra lördan är ju katastrof.

Och mitt upp i allt så är det visst snart jul säger dom... Hm... Blä. Julefrid är nog inte för alla. Julestress liknar det mest... Eller så är julefriden det där man får efter att man har julstressat i 4 veckor och stupar utmattad i soffan framför Kalle? Om man kan varva ner då vill säga...

Men det finns hjälp att få. Färdigbakade pepparkakor. Färdigbakade lussebullar. Färdigkokt skinka. Färdig inlagd sill. Färdigplanterade julgrupper. Färdigsydda julgardiner. Färdigsydd Sockerbagarekostym. Färdigsydda lucianattlinnen, osv.... Problemet är bara att man måste ta sig till ställen där dom säljer allt det där ovanstående... och när skall man hinna det då?

När man uppfann begreppet dubbelarbetande kvinnan i jämställdshetens namn så uppfann man också ICA köket, makaroner och pulvermos tror jag...
För hur skall man hinna med?? Nån karl sa på teven att vi ägnar i snitt 15 minuter åt matlagning varje dag... Hallå-hallå! Undra varför? Hur inspirerad är man av att laga mat när man kommer från jobbet/affären/hämtat barn osv, stressad som en gris och ser berget av disk och tvätt, en hög med läxböcker och lappar från skolan och huset ser ut som Beiruts förstörelse?? Energin och motivationen tog slut redan när man stängde dörrn på jobbet, och inte blev den högre på vägen hem. Gäspningarna börjar halvvägs hem, och då vet man att det bara blir värre...

Nä, istället så gör man färdigt det viktigaste och sjunker ner framför datorn eller teven och flyr en stund så att hjärnan får lite annat att tänka på en stund... Man kan inte gå på högvarv jämt ju....

Åååååååå vad jag gnäller. Jag vet. Skall försöka hitta nåt roligt att skriva nån annan dag... Kanske när snoret lämnar hjärnan och hostan flyger sin kos... Då brukar jag bli glad igen.

Hejsvejs