Hej hej!
Så vaknade man då upp till ett sällan skådat snödjup! Vet inte om vi har sett så här mycket snö förut över huvud taget?
Första projektet blev att skotta fram dörren så vi kunde komma ut och skotta resten. Ändå har vi försökt hålla undan, men i morse var allt översnöat som om det aldrig vore skottat... I drivorna gick det till låren!
Brevlådan, komposten och soptunnan fick varsin liten gång, och Anders fick köra upp vägen några vändor. Det är drygt 50 meter grusväg som inte skottas (den är för smal för plogbladet) och längst ner mot asfalten bygger plogbilen en vall utan dess like. Har man bra fart så far man igenom vallen i ett snömoln och så är det fix färdigt :-). Med våran gamla Passat hade vi bara fått gilla läget och välja mellan att åka buss till våren kommer, eller lägga 3 dagar på att skotta en framkomlig väg. Så jag tror att vi ALDRIG kommer byta bil! Det är bara att köra! I med 4-hjulsdriften och gasa. Coooooolt!
Huset är som vanligt fullt med ungar, just nu 8 stycken. Alla 8 har åkt pulka ute och alltså är hela hallen belarmat av 8 uppsättningar plaskeblöta jackor, termosar, stövlar, mössor, vantar, halsdukar, och allesammans sitter och dricker varm oboy runt köksbordet med knallröda kinder, sicka goingar!
Men det mest trevliga tillskottet i tillvaron förutom mysfaktorn är ändå den lilla snöormen.
En brun snöorm med svarta öron som syns plöja igenom drivorna med tungan hängande ut i ett lyckligt flin. Utan den minsta tillstymmelse till fläpperier! Nu har hon haft frontline i en hel vecka och utan fläpptendenser!!!!!!! Har inte vågat ropa hej ännu, men efter en hel vecka tror jag att vi kan äntligen lägga fläpperierna till historien och konstatera att det måste ha varit Borelian (eller nån annan av pencillin dödbar bacill av okänd art) som var grundorsaken hela tiden!
Och just nu har snöormen sällskap av sin kusin Kjamanta (collie) och två snöormar ålar sig nu genom drivorna, underbart!
Nä, nog med vila, nu skall jag skotta balkongen innan taket rasar in i huvet när vi sitter på dass.
Kram kram
lördag 20 februari 2010
söndag 14 februari 2010
Sälen!
Hej hej!
Här kommer lite bildbevis från Sälenveckan!
Vi hade kanonfint väder, endast 1 dag med snöstorm på diagonalen som inte var jättekul uppe på toppen, men då höll vi oss längre ner och försökte ta flera pauser. Barnen blir bättre och bättre på att åka skidor, och klarar även röda backar, om än under protest. Vi hamnade i en "förmodad" blå backe med en vägg mitt i, som både jag och Anton fick svindel av. Måste varit felmätt, eller så är det totala längden delat i lutningen i hela backen som räknas... Men ungarna bet ihop och tog sig ner kanonfint och även jag med mört högerben fick kryssat mej nerför väggen... Det hade inte gått förra året!
Och så har vi viiiiiiiiiiiiiiiiilat oss från stress och jäkt hemmavid... Inte helt lätt dock, och vissa nätter ältade jag mer än lovligt och fick ge mej en mental spark att få tyst på hjärnbabblet! Lägga semestern på att grubbla på allt möjligt, fy skäms!
Och som vanligt hade jag problem med pjäxorna, och bytte 3 gånger... Lika tacksam varje byte att vi hyrde i Lindvallen och inte av någon hemmavid, eller en av dom där Hyr Här! Billigast i Sälen! Nu kunde jag bara svänga in och prova nästa par... Har ju brutit högerfoten för många år sedan och vristen är inte riktigt som den skall.. Borde säkert köpa mej en formgjuten högerpjäxa, men det är så jädrans DYRT...
Hemma igen möttes vi av välmatade hunden och katten som haft lyxsemester med mormor vid spakarna. Perfekt!Narni fick idag sin prov-dos med Frontline... Så håll tummarna... Vägskälet närmar sig med stormsteg....
Antingen blir hon knäpp = jag lägger ner hunderiet och börjar med långpromenader och guldfiskar.
Eller så blir hon inte knäpp = jag vågar satsa på träningen igen.
Hejsvejs // Carina & Narni
lördag 6 februari 2010
SEMESTER!!
Japp.
Här packas för fullt inför morgondagens avfärd till Lindvallen och Gula byn.
Det skall bli så skönt att få pausa lite i villervallan!
Narni och katten skall vara hemma och mormor kommer vara hund o kattvakt. Perfekt.
Den lilla gråa katten har annars drivit oss halvt från vettet under sitt första löp. Jävlar anåda. Har skrikit och ylat som den värsta nästan dygnet runt i tre dagar, tills jag panikartat sladdade förbi Varekil och fick en omgång P-piller. 1 om dagen i 3 dagar, och sen fick vi äntligen lugn och ro! Kattstackarn såg vi inte på ett dygn, hon var helt utslagen hon också.... Maken till kattlöp har jag aldrig sett!!! De andra katterna vi haft har man knappt märkt när dom har löpt...
Skall bli spännande att se hur det går för dom på jobbet en vecka i mina skor... he he he... För första gången någonsin skall någon ta över mina sysslor när jag är borta! Vilken lyx!! Det har alltid varit så att jag fått jobba ikapp så långt det går, och sedan har en enorm hög av jobb när jag kommer tillbaka.
Kanske ångrar jag att jag sa det när jag är tillbaka, kanske är allting upponerpå och bakofram när jag kommer tillbaka? Otroligt intressant iallafall såhär i förskott.
Mina duktiga elever på AL-utbildningen är mitt i sina projekt, dom har deadline denna veckan. Blir så otroligt imponerad av dom allihopa hela tiden! Fina och välarbetade planeringar dimper in titt som tätt på mailen, jisses vad dom kan!
Nästa vecka skall dom klara sig själva, med min "stand in" Lennart Lindén (på video) och pedagogik "lärstilar". Skitkul, och lite trist att jag inte kan vara med, men ändå bra att vi inte slösar bort en vecka bara för att jag är iväg. AL utbildningen är på 100 timmar, så det gäller att ta vara på all tid man kan få.
Kanske dyker det upp lite bildbevis på skidäventyren under veckan som kommer, man vet aldrig!
Håll tummarna för våra armar och ben och att vi får strålande solsken hela veckan, och typ 2-5 grader kallt hade ju varit najs.
Kram kram // Carina & Co
Här packas för fullt inför morgondagens avfärd till Lindvallen och Gula byn.
Det skall bli så skönt att få pausa lite i villervallan!
Narni och katten skall vara hemma och mormor kommer vara hund o kattvakt. Perfekt.
Den lilla gråa katten har annars drivit oss halvt från vettet under sitt första löp. Jävlar anåda. Har skrikit och ylat som den värsta nästan dygnet runt i tre dagar, tills jag panikartat sladdade förbi Varekil och fick en omgång P-piller. 1 om dagen i 3 dagar, och sen fick vi äntligen lugn och ro! Kattstackarn såg vi inte på ett dygn, hon var helt utslagen hon också.... Maken till kattlöp har jag aldrig sett!!! De andra katterna vi haft har man knappt märkt när dom har löpt...
Skall bli spännande att se hur det går för dom på jobbet en vecka i mina skor... he he he... För första gången någonsin skall någon ta över mina sysslor när jag är borta! Vilken lyx!! Det har alltid varit så att jag fått jobba ikapp så långt det går, och sedan har en enorm hög av jobb när jag kommer tillbaka.
Kanske ångrar jag att jag sa det när jag är tillbaka, kanske är allting upponerpå och bakofram när jag kommer tillbaka? Otroligt intressant iallafall såhär i förskott.
Mina duktiga elever på AL-utbildningen är mitt i sina projekt, dom har deadline denna veckan. Blir så otroligt imponerad av dom allihopa hela tiden! Fina och välarbetade planeringar dimper in titt som tätt på mailen, jisses vad dom kan!
Nästa vecka skall dom klara sig själva, med min "stand in" Lennart Lindén (på video) och pedagogik "lärstilar". Skitkul, och lite trist att jag inte kan vara med, men ändå bra att vi inte slösar bort en vecka bara för att jag är iväg. AL utbildningen är på 100 timmar, så det gäller att ta vara på all tid man kan få.
Kanske dyker det upp lite bildbevis på skidäventyren under veckan som kommer, man vet aldrig!
Håll tummarna för våra armar och ben och att vi får strålande solsken hela veckan, och typ 2-5 grader kallt hade ju varit najs.
Kram kram // Carina & Co
måndag 1 februari 2010
Snön och timmarna yr
Hej hej!
Får väl skriva några ord om min och Narnias lilla övning på Hundstället Hjärtat i helgen... Även om det tar emot lite granna.... Blandade känslor. Understatement.
Lite bakgrund... Min vardag är som ett enda långt joggingpass varje dag. Tillbringar ju nästan all vaken tid med att jobba på mina tre jobb och utbildningen (Al instruktörerna). Utöver allt annat som måste göras, typ handla mat, laga mat, läsa läxor, prata med sina barn, osv osv osv.
Anders stackarn har fått häcken full med sånt som jag brukade hinna med men som helt enkelt inte hinns med alls... Plus att han åker iväg på jobb han med.
Efter en helg utan större pauser sladdar jag och Narni iväg till Yvonne och vi åker tillsammans till Angered och kvällens övningar. Vi kom dit i god tid och installerade hundarna i det lilla hunddagiset i fina boxar. Perfekt. Verkligen fint ställe!!! Och avis man blir på Göteborgarna som har så nära dit!
Skall försöka fokusera på det positiva först.
1. Narnia fixade galant att sitta i en främmande hundbox och vänta på sin tur. Skällde lite granna, men inte hysteriskt. Bra!
2. Narnia var Übertaggad och tyckte allting var SKITKUL. Svansen som ett spett rakt upp.
3. Det var varmt och skönt inne och härligt underlag med heltäckningsmatta.
4. Och tillsammans med härliga kompisar som stöttar och kommer med glada tillrop.
Men varför skall något vara enkelt, trevligt och stimulerande i livet egentligen?
Jävligt onödigt. Varför inte maxa till den redan idiotstressade vardagen med att det dyker upp ett 6:e ekipage på tävlingskursens inhyrda 2 timmar i hallen. Hm... Vilket innebär att varje ekipage får 15 minuter aktiv tid. Jahapp. Kursen kostar 1500kr för 5 tillfällen.
Übertaggade Narni glider ut i hallen och spelar upp en sällan skådad repetoar, och jag är såklart glad att hon är glad, men vi måste ju få lov att komma vidare i livet och inte bara behöva vara glad för att hon är glad?
Nä. Allting blir liksom in och ut och på något sätt så går min tid i hallen åt att få en föreläsning och en frågestund om fritt följ och stegförflyttningar medan Narni ligger plats i ena ändan merparten av tiden.
Narni rör på sig kanske max 5 minuter i hallen. Varpå allting bara blir baklänges och totalt ofokuserat med kampmorr och lekinviter för minsta lilla huvudvridning.
Resten av tiden sitter vi och tittar på dom andra, däribland den här felplacerade stackars nybörjaren som inte kan ett enda jota av tävlingsträning.
På en ofattbart olidlig nivå grundkurs...
JAG HAR FÖRHELVETE INTE TID MED SÅNT HÄR !!!!!
Åkte hemifrån 16:00, hemma 22:00 och Narni har fått träna i FEM jävla minuter.
Värre än sökträning!
Och dessutom blev ju allt FEL i dom jävla FEM minuterna. Som alltså kostade 300kr!!
Lika bra att inse att loppet är kört, sluta stånga huvudet i väggen och ge upp.
Så bra gick det med att se positiva saker.... Jag försökte faktiskt lite grann, höll modet uppe hela kvällen och var så där jävla DUKTIG utåt så att man kan spy på sig själv.
(Tur att jag har lösenord på min blogg.)
Nä, nu måste jag fortsätta springa i mitt ekorrhjul.
Får väl skriva några ord om min och Narnias lilla övning på Hundstället Hjärtat i helgen... Även om det tar emot lite granna.... Blandade känslor. Understatement.
Lite bakgrund... Min vardag är som ett enda långt joggingpass varje dag. Tillbringar ju nästan all vaken tid med att jobba på mina tre jobb och utbildningen (Al instruktörerna). Utöver allt annat som måste göras, typ handla mat, laga mat, läsa läxor, prata med sina barn, osv osv osv.
Anders stackarn har fått häcken full med sånt som jag brukade hinna med men som helt enkelt inte hinns med alls... Plus att han åker iväg på jobb han med.
Efter en helg utan större pauser sladdar jag och Narni iväg till Yvonne och vi åker tillsammans till Angered och kvällens övningar. Vi kom dit i god tid och installerade hundarna i det lilla hunddagiset i fina boxar. Perfekt. Verkligen fint ställe!!! Och avis man blir på Göteborgarna som har så nära dit!
Skall försöka fokusera på det positiva först.
1. Narnia fixade galant att sitta i en främmande hundbox och vänta på sin tur. Skällde lite granna, men inte hysteriskt. Bra!
2. Narnia var Übertaggad och tyckte allting var SKITKUL. Svansen som ett spett rakt upp.
3. Det var varmt och skönt inne och härligt underlag med heltäckningsmatta.
4. Och tillsammans med härliga kompisar som stöttar och kommer med glada tillrop.
Men varför skall något vara enkelt, trevligt och stimulerande i livet egentligen?
Jävligt onödigt. Varför inte maxa till den redan idiotstressade vardagen med att det dyker upp ett 6:e ekipage på tävlingskursens inhyrda 2 timmar i hallen. Hm... Vilket innebär att varje ekipage får 15 minuter aktiv tid. Jahapp. Kursen kostar 1500kr för 5 tillfällen.
Übertaggade Narni glider ut i hallen och spelar upp en sällan skådad repetoar, och jag är såklart glad att hon är glad, men vi måste ju få lov att komma vidare i livet och inte bara behöva vara glad för att hon är glad?
Nä. Allting blir liksom in och ut och på något sätt så går min tid i hallen åt att få en föreläsning och en frågestund om fritt följ och stegförflyttningar medan Narni ligger plats i ena ändan merparten av tiden.
Narni rör på sig kanske max 5 minuter i hallen. Varpå allting bara blir baklänges och totalt ofokuserat med kampmorr och lekinviter för minsta lilla huvudvridning.
Resten av tiden sitter vi och tittar på dom andra, däribland den här felplacerade stackars nybörjaren som inte kan ett enda jota av tävlingsträning.
På en ofattbart olidlig nivå grundkurs...
JAG HAR FÖRHELVETE INTE TID MED SÅNT HÄR !!!!!
Åkte hemifrån 16:00, hemma 22:00 och Narni har fått träna i FEM jävla minuter.
Värre än sökträning!
Och dessutom blev ju allt FEL i dom jävla FEM minuterna. Som alltså kostade 300kr!!
Lika bra att inse att loppet är kört, sluta stånga huvudet i väggen och ge upp.
Så bra gick det med att se positiva saker.... Jag försökte faktiskt lite grann, höll modet uppe hela kvällen och var så där jävla DUKTIG utåt så att man kan spy på sig själv.
(Tur att jag har lösenord på min blogg.)
Nä, nu måste jag fortsätta springa i mitt ekorrhjul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)