Det är ju sommar ute ju? Vart kom den ifrån? Gissa om jag blev helsvettig när jag tog morronpromenixen i fodrade jackan, med två tröjjor under... Ena dan 10 grader, andra dagen 20 grader!
Narni blir gradvis bättre, förutom i jobbmiljön. Där tror jag att hon fått nån minnesbild som spökar. Ingen idé att börja rädsleträna ännu, så vi bogserar oss bara förbi områdena där hon får panik så länge. Även hemma i köket har hon nån minnesbild som spökar och är väldigt på sin vakt. Bara att ignorera och fortsätta som vanligt. Jobbigt men nödvändigt.
I andra situationer är hon nästan som vanligt igen. Igårkväll tog vi en lite längre kvällspromenad och hon bjöd till och med på lite kul förslag. Tillsexempel så gick vi förbi ett brunnslock där hon spontant hoppade upp och ville ha en godis för det. Drar i kopplet som en blå (det gäller att passa på nu när man är sjukskriven!). Och smyger på sädeslärlorna och kråkorna vi ser ute. Katten får veta att han lever igen, han har ju haft en vecka semester!
Tänkte plocka bort Rimadylen i morrn eftermiddag, och så får vi se hur det går i helgen.
Kram // Carina & Narni
torsdag 31 maj 2007
tisdag 29 maj 2007
Bättre!
Go morrn!
Igår blev Narnis mamma Finsk Brukschampion!! GRATTIS JAANA & JEMMA!!!!!!
Måste också berätta att det gick mycket bättre idag när vi kom till jobbet! Aningen tveksam ända fram till dörren, men ingen panikreaktion, lite spattig innanför dörren och i korridoren, men ballade inte ur. Svansen rakt ner istället för under magen. Stressad men inte skräckslagen.
Nu ligger hon och sover under skrivbordet!
Igår busade hon till och med med katten, grävde hål i trädgården till sitt märgben, och tålde allehanda vardagsljud mycket bättre än innan. En tappad sked på golvet är inte längre lika med jordbävning!
Vågar inte ropa hej ännu, men peppar peppar så tror jag att det håller på att gå över! Det har gått 6 dagar sen det hände (vad som nu hände), och gradvis har jag fått tillbaka min hund!
Lite i taget i små små steg.... Snacka om att man blir ödmjuk och tacksam...
Även barnen har nog märkt av att mamma varit lite knäckt och pussat på dom extra mycket, sett mellan fingrarna med både det ena och det andra det senaste... Tänk att livet och förståndet är så bräckligt ibland... Vi måste ta vara på varje dag vi får, och ta vara på människor och djur omkring oss... Man vet aldrig vad som händer om en liten stund.
Kramar Carina & Narni
Igår blev Narnis mamma Finsk Brukschampion!! GRATTIS JAANA & JEMMA!!!!!!
Måste också berätta att det gick mycket bättre idag när vi kom till jobbet! Aningen tveksam ända fram till dörren, men ingen panikreaktion, lite spattig innanför dörren och i korridoren, men ballade inte ur. Svansen rakt ner istället för under magen. Stressad men inte skräckslagen.
Nu ligger hon och sover under skrivbordet!
Igår busade hon till och med med katten, grävde hål i trädgården till sitt märgben, och tålde allehanda vardagsljud mycket bättre än innan. En tappad sked på golvet är inte längre lika med jordbävning!
Så här ser hörnet ut där jag tror att hon har trillat ner, all bröte som hon rivit ner och som låg på golvet i detta hörnet.... Stolen stod precis på hörnet eftersom jag höll på med pärmar i hyllan tidigare under dagen.. Hur undgår man att slå i huvet om man trillar ner här?
Vågar inte ropa hej ännu, men peppar peppar så tror jag att det håller på att gå över! Det har gått 6 dagar sen det hände (vad som nu hände), och gradvis har jag fått tillbaka min hund!
Lite i taget i små små steg.... Snacka om att man blir ödmjuk och tacksam...
Även barnen har nog märkt av att mamma varit lite knäckt och pussat på dom extra mycket, sett mellan fingrarna med både det ena och det andra det senaste... Tänk att livet och förståndet är så bräckligt ibland... Vi måste ta vara på varje dag vi får, och ta vara på människor och djur omkring oss... Man vet aldrig vad som händer om en liten stund.
Kramar Carina & Narni
måndag 28 maj 2007
Måndag
För er som läser här ibland tänkte jag ge en liten kort lägesrapport på Narni..
Vi jobbar på att ta det lugnt, vilket inte är så lätt...
Lördagen gick inget vidare... Det började bra, med lite vift på svansen, och tillochmed lite bus med vattenkannan, men så slumpade det sig så att det sprang folk hemma hos oss hela dagen, knackade på dörren och hade sig (icke hundfolk...) och Narni blev sämre vartefter dagen led mot sitt slut. Vid 8 tiden på kvällen var hon helt fläpp. Såg spöken i alla rum och betedde sig som den värsta spatthästen. Och jag skall inte sticka under stol med att jag också blev mer och mer orolig vartefter dagen led mot sitt slut.
Vad är detta? Hjärntumör, Borelia, hjärnskakning, förgiftning??? En skadad bogled bilr man väl ändå inte fläpp av?? Så typiskt att inte veta!!
Söndagen började med en glad hund, som till och med hämtade en boll!! Eftersom jag har skrivit upp vad som händer under dagarna så såg jag rätt snart ett mönster att efter vila blir hon bättre... Om man ser det från hjärnskakningsteorin så skulle hon då alltså må bra av vila och mörker. Sagt och gjort. Drar för alla gardiner i vardagsrummet, tvingar henne att ligga stilla hela dagen i soffan, medan jag läser en bok... Eftermiddagen tillbringar hon i den övertäckta bilburen medan vi äter morsdagsmiddag på Getskärs värdshus. Och på kvällen blev hon INTE dålig!!!
Måndagen började bra hon ville till och med busa lite med kopplet, ända tills vi kom till dörren till mitt jobb, då fick hon en panikreaktion igen, svansen mellan benen och hela paketet. Dock kanske mindre kraftigt än dom tidigare. Jag låtsades som det regnade och tog med henne upp på mitt rum. Där slappnade hon av och somnade efter ett tag. På väg ut från kontoret på lunchen, samma visa, panik vid entrédörrn och hallen i nedervåningen. Hemma lugnar hon sig och vilar en stund. Bestämmer mej för att hon skall vara i övertäckta buren i bilen på eftermiddagen, och där sitter hon i skrivande stund. Vi får se hur hon är när jag plockar ut henne hemma om en timme...
Nä, nu har jag nog fikat klart för denna gången... Teet är visst kallt... bläääk
Kram Carina & Narni
Vi jobbar på att ta det lugnt, vilket inte är så lätt...
Lördagen gick inget vidare... Det började bra, med lite vift på svansen, och tillochmed lite bus med vattenkannan, men så slumpade det sig så att det sprang folk hemma hos oss hela dagen, knackade på dörren och hade sig (icke hundfolk...) och Narni blev sämre vartefter dagen led mot sitt slut. Vid 8 tiden på kvällen var hon helt fläpp. Såg spöken i alla rum och betedde sig som den värsta spatthästen. Och jag skall inte sticka under stol med att jag också blev mer och mer orolig vartefter dagen led mot sitt slut.
Vad är detta? Hjärntumör, Borelia, hjärnskakning, förgiftning??? En skadad bogled bilr man väl ändå inte fläpp av?? Så typiskt att inte veta!!
Söndagen började med en glad hund, som till och med hämtade en boll!! Eftersom jag har skrivit upp vad som händer under dagarna så såg jag rätt snart ett mönster att efter vila blir hon bättre... Om man ser det från hjärnskakningsteorin så skulle hon då alltså må bra av vila och mörker. Sagt och gjort. Drar för alla gardiner i vardagsrummet, tvingar henne att ligga stilla hela dagen i soffan, medan jag läser en bok... Eftermiddagen tillbringar hon i den övertäckta bilburen medan vi äter morsdagsmiddag på Getskärs värdshus. Och på kvällen blev hon INTE dålig!!!
Måndagen började bra hon ville till och med busa lite med kopplet, ända tills vi kom till dörren till mitt jobb, då fick hon en panikreaktion igen, svansen mellan benen och hela paketet. Dock kanske mindre kraftigt än dom tidigare. Jag låtsades som det regnade och tog med henne upp på mitt rum. Där slappnade hon av och somnade efter ett tag. På väg ut från kontoret på lunchen, samma visa, panik vid entrédörrn och hallen i nedervåningen. Hemma lugnar hon sig och vilar en stund. Bestämmer mej för att hon skall vara i övertäckta buren i bilen på eftermiddagen, och där sitter hon i skrivande stund. Vi får se hur hon är när jag plockar ut henne hemma om en timme...
Nä, nu har jag nog fikat klart för denna gången... Teet är visst kallt... bläääk
Kram Carina & Narni
fredag 25 maj 2007
Kraschlandning?
Hej på er!
Efter några dagars detektivarbete har vi kommit fram till slutsatsen att Narnia har försökt att flyga.... med mindre lyckad framgång....
I onsdags på jobbet är jag iväg och pratar med en kollega i 5-6 minuter. När jag kommer tillbaka möter jag en driva med papper på golvet, en papperssamlarkorg uppånervält och en hund som står och flämtar, dreglar och backar in under skrivbordet. Första anblicken tänker jag att hon försökt kika ut genom fönstret och råkat välta ner korgen som stod där med sina tassar. Inget att fundera över alltså.
Sätter mej och jobbar, men märker att Narni fortsätter flämta och ligger och stirrar ut i hallen som om det står ett spöke där... Försöker locka med mej henne ut, men hon beter sig som om hin-håle står där ute med en yxa... Hm... Har hon ätit något olämpligt eller fått i sig nåt gift? Hittade två döda möss utanför vårat, och på industriområdet har dom sprutat ogräsmedel som vi ovetandes har klampat runt i flera veckor upp i... Kan hon ha ätit en av dom där döda mössen? Eller har hon fått brevkorgen i skallen på nåt olyckligt sätt??
Rädslan fortsätter, hon backar för allt och vill fly med svansen mellan benen. Känner över henne men det är inget som ömmar, utan hon reagerar inte speciellt. Ingen hälta heller. Går ut för att se om det blir bättre med lite promenad, men det blir snarare värre. Vad har hänt?? Tar det säkra före det osäkra och ger henne grädde och tvättar med diskmedel för att få bort eventuella ogräsmedel...
På torsdagen kommer en av datasnubbarna som jobbade med datorerna på onsdagen och säger att han såg att Narni stod med frambenen på skrivbordet och bakbenen på kontorstolen... Va? Och sedan kommer flera andra och säger att dom har hört en jätteduns uppifrån ungefär vid den tiden då han har sett henne i stolen... Kan hon ha ramlat ner och slagit sig?
Rädslan och ångesten fortsätter under torsdagskvällen, hon backar till och med för mej, som om hon såg ett spöke... Fredagen börjar i samma stil. Då går hon runt och piper och dreglar. Jag ger henne en rimadyl. Sedan ringer jag till BS och frågar vad jag skall göra. Dom tycker jag skall komma in, fastän jag gett henne en rimadyl. Dessutom råkar jag ovetandes ge henne Glimmers dos Rimadyl (fy på mej). 50mg. Sagt och gjort. Jag åker dit och plockar ut världens gladaste och trevligaste terv, och känner mej som en idiot (!)...
Fast å andra sidan känner jag lättad eftersom det måste ha funnits en smärta som försvann av rimadylen, och inte det att hon har blivit knäpp i huvet huxflux.... Veterinären känner igenom henne, och skäller på mej att hon fått på tok för hög dos Rimadyl, och således är helt smärtfri... Ja ja, klantigt värre, jag vet!!
Hon ömmar trots rimadylen på högersidan, mest bogleden, och är ojämn i steget när vi provar att gå och springa. Teorin blir således att hon har trillat från skrivbordet, antingen när hon stod på stolen, eller när hon hoppade ner på det glatta laminatgolvet, och kanske halkat, slagit i högersidan och eventuellt huvudet i golvet, eller skåpet brevid.
Så det blir 1 vecka på Rimadyl, koppelpromenader och 2 veckors vila. Om inte smärtan och ångesten är borta om en vecka när jag tar ut Rimadylen så skall jag tillbaka och så får vi gå vidare med en eventuell skada... Försökte tjöta till mej en röntgen, men veterinären vägrade, och sa att han hade känt om hon hade skelettskada, och en eventuell ledskada skulle märkas mer på gången... Hm.... Kan man lita på det.... Hm....
(Ja, lite hönsmamma är jag väl då då...)
Pust... Tänk att det alltid skall vara nåt...
Nu håller vi tummarna för att det blir bra snart...
Kram Carina & Narni
Efter några dagars detektivarbete har vi kommit fram till slutsatsen att Narnia har försökt att flyga.... med mindre lyckad framgång....
I onsdags på jobbet är jag iväg och pratar med en kollega i 5-6 minuter. När jag kommer tillbaka möter jag en driva med papper på golvet, en papperssamlarkorg uppånervält och en hund som står och flämtar, dreglar och backar in under skrivbordet. Första anblicken tänker jag att hon försökt kika ut genom fönstret och råkat välta ner korgen som stod där med sina tassar. Inget att fundera över alltså.
Sätter mej och jobbar, men märker att Narni fortsätter flämta och ligger och stirrar ut i hallen som om det står ett spöke där... Försöker locka med mej henne ut, men hon beter sig som om hin-håle står där ute med en yxa... Hm... Har hon ätit något olämpligt eller fått i sig nåt gift? Hittade två döda möss utanför vårat, och på industriområdet har dom sprutat ogräsmedel som vi ovetandes har klampat runt i flera veckor upp i... Kan hon ha ätit en av dom där döda mössen? Eller har hon fått brevkorgen i skallen på nåt olyckligt sätt??
Rädslan fortsätter, hon backar för allt och vill fly med svansen mellan benen. Känner över henne men det är inget som ömmar, utan hon reagerar inte speciellt. Ingen hälta heller. Går ut för att se om det blir bättre med lite promenad, men det blir snarare värre. Vad har hänt?? Tar det säkra före det osäkra och ger henne grädde och tvättar med diskmedel för att få bort eventuella ogräsmedel...
På torsdagen kommer en av datasnubbarna som jobbade med datorerna på onsdagen och säger att han såg att Narni stod med frambenen på skrivbordet och bakbenen på kontorstolen... Va? Och sedan kommer flera andra och säger att dom har hört en jätteduns uppifrån ungefär vid den tiden då han har sett henne i stolen... Kan hon ha ramlat ner och slagit sig?
Rädslan och ångesten fortsätter under torsdagskvällen, hon backar till och med för mej, som om hon såg ett spöke... Fredagen börjar i samma stil. Då går hon runt och piper och dreglar. Jag ger henne en rimadyl. Sedan ringer jag till BS och frågar vad jag skall göra. Dom tycker jag skall komma in, fastän jag gett henne en rimadyl. Dessutom råkar jag ovetandes ge henne Glimmers dos Rimadyl (fy på mej). 50mg. Sagt och gjort. Jag åker dit och plockar ut världens gladaste och trevligaste terv, och känner mej som en idiot (!)...
Fast å andra sidan känner jag lättad eftersom det måste ha funnits en smärta som försvann av rimadylen, och inte det att hon har blivit knäpp i huvet huxflux.... Veterinären känner igenom henne, och skäller på mej att hon fått på tok för hög dos Rimadyl, och således är helt smärtfri... Ja ja, klantigt värre, jag vet!!
Hon ömmar trots rimadylen på högersidan, mest bogleden, och är ojämn i steget när vi provar att gå och springa. Teorin blir således att hon har trillat från skrivbordet, antingen när hon stod på stolen, eller när hon hoppade ner på det glatta laminatgolvet, och kanske halkat, slagit i högersidan och eventuellt huvudet i golvet, eller skåpet brevid.
Så det blir 1 vecka på Rimadyl, koppelpromenader och 2 veckors vila. Om inte smärtan och ångesten är borta om en vecka när jag tar ut Rimadylen så skall jag tillbaka och så får vi gå vidare med en eventuell skada... Försökte tjöta till mej en röntgen, men veterinären vägrade, och sa att han hade känt om hon hade skelettskada, och en eventuell ledskada skulle märkas mer på gången... Hm.... Kan man lita på det.... Hm....
(Ja, lite hönsmamma är jag väl då då...)
Pust... Tänk att det alltid skall vara nåt...
Nu håller vi tummarna för att det blir bra snart...
Kram Carina & Narni
tisdag 22 maj 2007
Bilder från Ivön
Therese var flitig med kameran, och titta, vi fastnade på bild!!
Här kikar domaren ända ner i halsen på Narnia, utan protester från Narni. Den danska domareleven står på min högersida...
Det var i detta läget man skulle haft en handler, och själv stått och hojtat på utsidan ringen, som alla andra! Men skam den som ger sig! Ulle, du ville ju följa med och vara passopp?? Vad tror du om handler-passopp?? Det kanske kan bli provison... Betald resa och mat?? ;-)) Jag tar hojta jobbet på utsidan ringen...
Kram Carina & Narni
lördag 19 maj 2007
Avslutning på Allmänlydnadsinstruktörsutbildningen!
Idag var det äntligen dax för den stora dagen. Sedan november har utbildningen pågått, alltså ett halvt år vid det här laget. Dom har slitit som djur och verkligen lagt manken till mina duktiga elever, och idag var det Examination. Gissa om alla var nervösa! Men oj vilka fina presentationer dom gjorde! Allihop olika, intressanta och personliga, och det faktum att alla fick MVG på sina arbeten och presentationer gjorde inte dagen ett dugg sämre! Och det var dom verkligen värda.
Efter utdelning av bevis, märken och varsin ros till dom nya Allmänlydnadsinstruktörerna, så fick till och med jag lite blommor och varma ord, dels från HUS och dels från aspiranterna, och även ett fint foto från den otroligt häftiga utflykten till Kolmården som aspiranterna "lurade" iväg mej på i april. TACK!!
Kolla vilka fina blommor! Och kanonfin tavla, med skrift på baksidan!
Efter utdelning av bevis, märken och varsin ros till dom nya Allmänlydnadsinstruktörerna, så fick till och med jag lite blommor och varma ord, dels från HUS och dels från aspiranterna, och även ett fint foto från den otroligt häftiga utflykten till Kolmården som aspiranterna "lurade" iväg mej på i april. TACK!!
Kolla vilka fina blommor! Och kanonfin tavla, med skrift på baksidan! Nu skall jag vara ledig i höst från kurseriet och ägna mej åt egen hund ett tag, det skall bli riktigt skönt. Känner jag mej själv så hittar jag snart på nåt annat att sätta nävarna i, så slå mej på fingrarna om jag börjar dra igång för mycket!
Nu ser vi fram emot MH, höftröntgen och kanske start i lydnadsettan (om jag vågar, är rädd att sabotera platsen...), och förhoppningsvis lägre klass spår till hösten.
Kram // Carina & Narni
fredag 18 maj 2007
SBLO utställning på Ivön
På onsdag bar det iväg. Hämtade Therese & Azzie i Stenungsund och sedan sträckkörde vi mer eller mindre, med ett fika stopp till Ivön. Vi hade hyrt en uppställd husvagn, som var en Wilk med 5 bäddar. Första projektet var att få igång värmen, för det var lite rått i husvagnen. Därefter tog vi oss en promenix runt området, hejjande på Thereses uppfödare och lite andra känningar, och sen satte vi oss och njöt av lite vin utanför husvagnen. Halv åtta var det välkomtdrink och domarmiddag och det var väldans trevligt. Thereses uppfödare bjöd in oss till sig, och vi satt där och diskuterade ditten och datten.
Som tur var hade Therese fått lite vibbar på att långkalsongerna vore bra att ha med, och det var väl dagens bästa grej. Middagen var på en inbyggd terass med en öppen sida. Men tack vare långisarna och ordentligt med tröjor så kunde vi njuta ordentligt.
På natten började det ÖSREGNA, men som tur var höll det upp vid 10 tiden, och tillslut kunde vi ta av regnkläderna. Tervarna och grönisarna var i varsin ring, så vi fick springa emellan och kika. Jag försökte få styr på tervarna och upplägget så gott det gick. Väl inne i ringen så märkte jag ju snart att många andra hade handler och matte/husse stod på utsidan och hojtade! Narnia tyckte det var jättekul att dom hojtade, men det var ju kanske inte optimalt från vårt håll... Nåja. Domarn var från England och gillade "köttbulle-tervar", alltså korta, mer höga än långa, tjocka runda pälsbollar med ben. Vi fick rött band och ett grisöra. Antar att det betyder 1:a pris men inte lysande eller nåt.
Så här tyckte domarn: Nice head expression. Ears set wide. Good reach of neck. Lacks depth in chest. Narrow in front. Long in body. Slightly sloping. Tail hold high on move. Movement eratic. Crosses in front.
Nån som vet vad "eratic" betyder? Och vad menas med "crosses in front"?
Lacks depth in front och Narrow in front, är det samma sak? Vilket är det man tränar i grustag?
Det var en dansk domarelev som var med, och hon gillade Narnias typ, och försökte prata lite varmt om Narnia, men hon blev lätt överkörd med kommentaren " I can see what you mean" (har väl gått på engelsk motsvarighet till Kay Pollak) och sen var det inte mer med det...
I grönisringen gick det rätt okej för Therese, domarn gillade stora tikar och Therese fick rött band och kom 4 eller 5 i konkurrensen i öppenklassen. Dessutom fick hon springa i massa andra uppfödargrupper och grejjer som jag har noll koll på, men det såg väldans stiligt ut.
Lite tråkigt att ringarna gick samtidigt, så att inte vi kunde hjälpas åt bättre och kolla tillsammans...
Vid 16-17 tiden var det mesta klart och vi startade hemresan, efter att ha bokat en stuga till nästa år och på vägen hem planerade vi hur vi skulle göra nästa gång. Det skulle ju vara roligt om fler belgare från vårt håll åker med nästa år... Vi får väl se!
Hejsvejs
Carina & Narni.
Som tur var hade Therese fått lite vibbar på att långkalsongerna vore bra att ha med, och det var väl dagens bästa grej. Middagen var på en inbyggd terass med en öppen sida. Men tack vare långisarna och ordentligt med tröjor så kunde vi njuta ordentligt.
På natten började det ÖSREGNA, men som tur var höll det upp vid 10 tiden, och tillslut kunde vi ta av regnkläderna. Tervarna och grönisarna var i varsin ring, så vi fick springa emellan och kika. Jag försökte få styr på tervarna och upplägget så gott det gick. Väl inne i ringen så märkte jag ju snart att många andra hade handler och matte/husse stod på utsidan och hojtade! Narnia tyckte det var jättekul att dom hojtade, men det var ju kanske inte optimalt från vårt håll... Nåja. Domarn var från England och gillade "köttbulle-tervar", alltså korta, mer höga än långa, tjocka runda pälsbollar med ben. Vi fick rött band och ett grisöra. Antar att det betyder 1:a pris men inte lysande eller nåt.
Så här tyckte domarn: Nice head expression. Ears set wide. Good reach of neck. Lacks depth in chest. Narrow in front. Long in body. Slightly sloping. Tail hold high on move. Movement eratic. Crosses in front.
Nån som vet vad "eratic" betyder? Och vad menas med "crosses in front"?
Lacks depth in front och Narrow in front, är det samma sak? Vilket är det man tränar i grustag?
Det var en dansk domarelev som var med, och hon gillade Narnias typ, och försökte prata lite varmt om Narnia, men hon blev lätt överkörd med kommentaren " I can see what you mean" (har väl gått på engelsk motsvarighet till Kay Pollak) och sen var det inte mer med det...
I grönisringen gick det rätt okej för Therese, domarn gillade stora tikar och Therese fick rött band och kom 4 eller 5 i konkurrensen i öppenklassen. Dessutom fick hon springa i massa andra uppfödargrupper och grejjer som jag har noll koll på, men det såg väldans stiligt ut.
Lite tråkigt att ringarna gick samtidigt, så att inte vi kunde hjälpas åt bättre och kolla tillsammans...
Vid 16-17 tiden var det mesta klart och vi startade hemresan, efter att ha bokat en stuga till nästa år och på vägen hem planerade vi hur vi skulle göra nästa gång. Det skulle ju vara roligt om fler belgare från vårt håll åker med nästa år... Vi får väl se!
Hejsvejs
Carina & Narni.
onsdag 16 maj 2007
Vänstervarv!
Idag styr jag och Therese kosan söderut till SBLOs belgarspecial på Ivön! Det skall bli väldans kul att få kika in i utställningsvärlden igen... Har väl inte direkt haft några framgångar i sporten, och då blir det ju inte så kul i längden... Fast iofs när proffshandlern Eva ställde Greta 2000-2001 nån gång, så fick hon CK och domarn viftade med certet (fast vi hade ju ingen gk lägreklass eftersom hon var skottberörd), men fick stoppa tillbaka det igen...
Ikväll är det domarmiddag och Therese har fixat med en husvagn som vi skall kvarta. Vi får väl se om vi träffar på några känningar... Belgarvärlden är inte så väldans stor...
I morgon öppnar veterinärbesiktningen 10:00 så det blir lite sovmorron också ju!
Efter lite privatträning av Ulle så tror jag att jag har lite koll på vad man skall göra där inne i ringen också! Tack tack!
Återkommer med rapport så småningom! Håll tummarna!
Kram
Carina & Narni
Ikväll är det domarmiddag och Therese har fixat med en husvagn som vi skall kvarta. Vi får väl se om vi träffar på några känningar... Belgarvärlden är inte så väldans stor...
I morgon öppnar veterinärbesiktningen 10:00 så det blir lite sovmorron också ju!
Efter lite privatträning av Ulle så tror jag att jag har lite koll på vad man skall göra där inne i ringen också! Tack tack!
Återkommer med rapport så småningom! Håll tummarna!
Kram
Carina & Narni
söndag 13 maj 2007
Söndag
Idag har vi haft arbetsdag på klubben, och Anders och barnen följde med på förmiddagen. Först stod den stora tallen som föll över klubbstugan i stormen Per på tur. Stammen var delad i stora stockar, och kvistar och grenar låg i stora högar. Med traktor och 15 talet envetna medlemmar släpades det iväg, och under genarna och riset visar det sig att Kaprifolen har fått ljus och spridit sig ordentligt. Det kanske kan bli riktigt fint! Anders och barnen åkte till judoträningen, medan jag stannade kvar på klubben.
Yvonne, Andreas och jag tog oss an Kulbanan och röjde och hade väldans trevligt, med många skratt och kuligheter. Småträd och sly fick veta vad dom tålde och rätt var det var så hade vi gjort en autobahn inne bland träden, och vi var väldans nöjda med oss själva!
Vid 14 tiden var alla helt slut och vi åkte hem. Väl hemma infann sig ännu mera arbetslust (vad sjutton kom den ifrån, efter att ha härjat hela förmiddagen?), och jag grejjade på altanen, sopade och ställde iordning lite här och där. Anders tog med Emma och körde kross en stund uppe på asfaltsplan, Anton tycker väl det är måttligt roligt (det surrar ju i händerna!), men Emma har änna fått smak på det hela...
Yvonne, Andreas och jag tog oss an Kulbanan och röjde och hade väldans trevligt, med många skratt och kuligheter. Småträd och sly fick veta vad dom tålde och rätt var det var så hade vi gjort en autobahn inne bland träden, och vi var väldans nöjda med oss själva!
Vid 14 tiden var alla helt slut och vi åkte hem. Väl hemma infann sig ännu mera arbetslust (vad sjutton kom den ifrån, efter att ha härjat hela förmiddagen?), och jag grejjade på altanen, sopade och ställde iordning lite här och där. Anders tog med Emma och körde kross en stund uppe på asfaltsplan, Anton tycker väl det är måttligt roligt (det surrar ju i händerna!), men Emma har änna fått smak på det hela...
På kvällen tog vi en promenad runt berget och ungarna lekte en stund i trädkojjan. Det är en ek som har växt uppefter ett berg, vikt av ovanför berget och ser väldigt inbjudande ut... Lite dåligt ljus såhär på kvällen, men ändå en härlig bild!
torsdag 10 maj 2007
HUS möte och mera
Igår hade vi HUS möte på klubben och diskuterade höstens kurser och sånt. Ett givande möte.
Emma hade följt med en kompis till ridningen, så jag hade fått lite extra tid, och det är otroligt vad skönt det kan vara ilband. Passade på att röja lite och klippa gräset, plus att jag fick middan klar så att jag kunde smita iväg vid 18 tiden för att träna lite själv.
Först tog vi en vända till mitt nya lilla skogsprojekt, he he he... Brukar ibland sänka stressnivån med lite stigröjning i närheten av klubben när jag är ute och går med Narni.
(Låter mycket värre än vad det är..)
Skogen runt klubben är otroligt snårig och för 12-15 år sedan röjde dom området med skogsmaskin, vilket gjorde att det växte upp enorma mängder med sly. Nu har det växt upp såpass så att slyt börjar dö i skuggan under träden, och då är det bara att gå och dra bort dom döda småträden och slyt, samla ihop dom i en trevlig hög, och vips så har man en framkomlig stig, där man sen kan lägga spår eller bara ta en promenad.
Första projektet som sedan blev en stig till kulbanan och därefter röjd ännu mera på arbetsdagar mm, har jag tröttnat på även om det finns massor kvar att röjja där, men häromdagen hittade jag en ny sån här kul stig!! Man behöver inga verktyg och man gör markägarn en stor tjänst, sänker stressnivån och hunden får kissa av sig, kan det bli bättre?
Tjugo minuter döda-småträds plockande gör susen! Tur att ingen ser mej där inne i skogen när jag går och gnolar och plockar grenar... (nåja, dom som har varit med mej i skogen vet att jag har en förkärlek för att röja stigar ;-). När man promenerar i skogen runt klubben och ser en prydlig hög med grenar, ja då vet man att jag har varit i farten!
Väl tillbaka på klubben tränade vi apportering, hopp, stege, kryp, snabba läggande, target och lite annat. Det gick görbra tills att grundkursen började och vi blev bortkörda. Skit och pannkaka att det inte finns en ledig gräsplätt att träna på när andan faller på.... Agilityplan i all ära, men då får man börja träningen med att bära bort hinder, och då faller motivationen rätt drastiskt... Och grusplan, där får man snubbla runt bland stenar och hålor... funkar väl på vissa moment, men läggande och kryp är ju rena döden att träna där... Plus att man är rätt trött på gruset efter hela vinterns träning där, när vi inte kan vara på gräset...
Om en stund skall jag åka till min ryggdoktor och få en behandling... Jisses vad glad jag är att jag kom mej iväg till honom då för några veckor sen... Vi får väl se om jag har skött mej så att inflammationen är på bättringsvägen...
Hejsvejs Carina & Narni
Emma hade följt med en kompis till ridningen, så jag hade fått lite extra tid, och det är otroligt vad skönt det kan vara ilband. Passade på att röja lite och klippa gräset, plus att jag fick middan klar så att jag kunde smita iväg vid 18 tiden för att träna lite själv.
Först tog vi en vända till mitt nya lilla skogsprojekt, he he he... Brukar ibland sänka stressnivån med lite stigröjning i närheten av klubben när jag är ute och går med Narni.
(Låter mycket värre än vad det är..)
Skogen runt klubben är otroligt snårig och för 12-15 år sedan röjde dom området med skogsmaskin, vilket gjorde att det växte upp enorma mängder med sly. Nu har det växt upp såpass så att slyt börjar dö i skuggan under träden, och då är det bara att gå och dra bort dom döda småträden och slyt, samla ihop dom i en trevlig hög, och vips så har man en framkomlig stig, där man sen kan lägga spår eller bara ta en promenad.
Första projektet som sedan blev en stig till kulbanan och därefter röjd ännu mera på arbetsdagar mm, har jag tröttnat på även om det finns massor kvar att röjja där, men häromdagen hittade jag en ny sån här kul stig!! Man behöver inga verktyg och man gör markägarn en stor tjänst, sänker stressnivån och hunden får kissa av sig, kan det bli bättre?
Tjugo minuter döda-småträds plockande gör susen! Tur att ingen ser mej där inne i skogen när jag går och gnolar och plockar grenar... (nåja, dom som har varit med mej i skogen vet att jag har en förkärlek för att röja stigar ;-). När man promenerar i skogen runt klubben och ser en prydlig hög med grenar, ja då vet man att jag har varit i farten!
Väl tillbaka på klubben tränade vi apportering, hopp, stege, kryp, snabba läggande, target och lite annat. Det gick görbra tills att grundkursen började och vi blev bortkörda. Skit och pannkaka att det inte finns en ledig gräsplätt att träna på när andan faller på.... Agilityplan i all ära, men då får man börja träningen med att bära bort hinder, och då faller motivationen rätt drastiskt... Och grusplan, där får man snubbla runt bland stenar och hålor... funkar väl på vissa moment, men läggande och kryp är ju rena döden att träna där... Plus att man är rätt trött på gruset efter hela vinterns träning där, när vi inte kan vara på gräset...
Om en stund skall jag åka till min ryggdoktor och få en behandling... Jisses vad glad jag är att jag kom mej iväg till honom då för några veckor sen... Vi får väl se om jag har skött mej så att inflammationen är på bättringsvägen...
Hejsvejs Carina & Narni
måndag 7 maj 2007
Måndag
Tillbaka i vardagen efter en trevlig helg med Fam Magnusson på Hafstens Camping. Det fick bli en del inne-aktiviteter till och från, när den kalla havsdimman kröp in på oss, men till och från tittade solen fram och det var mer eller mindre vindstilla. Ungarna satt nog inte stilla en sekund av vakentiden från att vi landade på fredagkvällen tills att vi åkte hem på söndagkvällen, cyklarna fick veta vad dom tålde... 
Maken till hund-full camping får man nog leta efter... En terv i vår husvagn, en collie och tre portisar i Ulles, därefter en med cockerspaniel, och mittemot en med en blue merle collie, och sen en tysk husbil med en labrador. Och så fortsatte det... Men oj vilken bra träning! Narni låg lungt och spande medan dom andra promenixade förbi titt som tätt...
På lördagen tog vi en vända med äventyrsgolf!
Innan solen bröt igenom på lördagsmorgonen... Men titta vilken häftig utsikt vi hade!
Och som vanligt är den som håller i kameran sällan med på bild, och det är nog lika bra!
Kramar Carina & gänget
torsdag 3 maj 2007
En liten tjej!
Igår blev jag faster igen, till en liten tjej som skall heta Era!
Det är nummer 3 i brorsans barnaskara, och dom andra två sov över hos oss inatt.. Nåja... sov och sov...? Framåt 23.000 hade alla somnat, efter att jag konfiskerat lego-gubbarna som Anton och Elsa försökte smyg-leka med under täcket ;-) Goingar! Narni och katten kunde inte låta bli att klättra upp mitt i barnhögen på jätteluftmadrassen och lägga sig på tvärsen nedanför fötterna. Så barnen hade fotvärmare till och från.
Upp i morse och iväg med alla till skolor och dagmamma, det gick helt okej och barnen hade koll på det mesta själva, så merparten av nödvändigheterna kom med till skolan. Fick köra en extra vända och hämta en extra jacka till Elsa eftersom hon packat ur sin ryggsäck i ett obevakat ögonblick, och nrä vi kom till skolan fick jag se att hon hade tunn tröja och väst på sig. Bara att köra en vända till!
Ikväll skall vi packa husvagnen inför vår helgtripp med husvagnen tillsammans med Ulle & Håkan och barn. Skall bli jätteskönt att komma iväg! Barnen är väldans förväntansfulla och längtar till att sova i sina "kojjer" och cykla runt och leka på campingen med Wilma och Wiola.
Sitter som reserv på MH på lördagen, så jag får vara beredd att åka iväg en stund på lördagen, vi får väl se vad som händer...
Kramar Carina & Narni
Det är nummer 3 i brorsans barnaskara, och dom andra två sov över hos oss inatt.. Nåja... sov och sov...? Framåt 23.000 hade alla somnat, efter att jag konfiskerat lego-gubbarna som Anton och Elsa försökte smyg-leka med under täcket ;-) Goingar! Narni och katten kunde inte låta bli att klättra upp mitt i barnhögen på jätteluftmadrassen och lägga sig på tvärsen nedanför fötterna. Så barnen hade fotvärmare till och från.
Upp i morse och iväg med alla till skolor och dagmamma, det gick helt okej och barnen hade koll på det mesta själva, så merparten av nödvändigheterna kom med till skolan. Fick köra en extra vända och hämta en extra jacka till Elsa eftersom hon packat ur sin ryggsäck i ett obevakat ögonblick, och nrä vi kom till skolan fick jag se att hon hade tunn tröja och väst på sig. Bara att köra en vända till!
Ikväll skall vi packa husvagnen inför vår helgtripp med husvagnen tillsammans med Ulle & Håkan och barn. Skall bli jätteskönt att komma iväg! Barnen är väldans förväntansfulla och längtar till att sova i sina "kojjer" och cykla runt och leka på campingen med Wilma och Wiola.
Sitter som reserv på MH på lördagen, så jag får vara beredd att åka iväg en stund på lördagen, vi får väl se vad som händer...
Kramar Carina & Narni
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)