Precis hemkommen från en trevlig dag på TJBK. Lite extra trevligt just för att jag och Narni fick ihop 185poäng och därmed 1:a pris och uppflyttning! Väldigt roligt! Speciellt efter gårdagens SKIT träning där det mesta gick åt skogen...
Så här gick det för oss:
Platsliggande 9,5 (extra platskommando)
Fritt följ 9 (vp)
Läggande 10
Ink med ställ 9 (islag i föraren vid ingång)
Sändande med ställande 10
Apportering 9 (snett sättande)
Fritt hopp 10
Fjärrdirigering 8 (två sitt kommando)
Helhet 8 (busar för mycket)
Totalt 185p och hade vi kunnat göra lite till om jag inte strulat till det för Narni vid platsen och vid fjärren... Studs i min sida på inkallningen och sns vid apportering ingången får vi jobba på... Helhetsbetyget bjuder vi på, lite bus gör susen!
Jättekul att se så många av teamets (och klubbens) ekipage göra fint i från sig, och dessutom belönades med många förstapris!
Och nästa start blir i LKL 3, men jag tror att vi skall ta en paus över vintern... Vi får se... Kanske göra några prov-3:or så jag får känna på hur färdiga vi är... Sittande i grupp och fjärren är det väl mestadels som återstår...
Tjing pling // Carina och Narni
söndag 28 oktober 2007
lördag 27 oktober 2007
Lördag
Precis hemkommen från en tur till Ikea för att investera i ett höj och sänkbart skrivbord till jobbet. Det fanns hemma och nästa vecka är räddad...
Fotdiskussionen kan sammanfattas så här: Nappris, sjukgym och jag själv tror att Ischiasnerven spökar från ryggen, hela vägen i benet och ner i foten. Jag kan tillexempel känna den i låret när jag sitter på en stol, och ibland när det "sticker till" i foten så strålar det hela vägen upp till röven... "Min" läkare tror inte på detta utan har en massa andra teorier, men tyvärr inte tid att ta emot mej förrän nästa vecka (!!!!!). Att hålla sig i stillhet är vårdcentralens lösning på mitt dilemma.
Tillsvidare så har jag alltså att välja på att sitta stilla och vila foten (enligt läkarns råd) eller att undvika sitta stilla så att isciasnerven får lite andrum (nappris och sjukis råd). Kul va!
Dock har jag testat dom olika teorierna och kommit fram till att om man fortsätter att gå en stund fasten det gör ont, så försvinner (!!!) smärtan och är borta en lång stund, och så får man hålla på sådär.
Bara att ta sig runt IKEA och upptäcka att foten är bättre efter en promenad på Ikea än innan man gick in borde väl väga tungt i frågan. Jag kan ju inte sitta och mögla i soffan tills läkarskrället behagar ta emot mej??
I morrn skall vi tävla jag och Narni... hugaligen... Inte mycket tränat har det blivit dom senaste veckorna... Iofs så är vi så gott som färdiga, det som jag är lite osäker på är fjärren, där hon gärna vill ha slut efter sista sitt kommando, och är lite seg på att lägga sig igen. Men men... Vi får se... Och idag blev det lattjo lajban på platsen på träningen.... Vi lade om och alla hundar låg lungt och sansat, men ändå... Vi kan ju bara göra så gott vi kan i morrn, så får det gå som det går... och om fotskrället håller efter en eftermiddag på Ikea så skall jag vara nöjd med det...
Som tur är går vår klass klockan 8 och därefter dom andra, så när vi väl varit inne kan vi slappna av lite och hejja på kompisarna i dom andra klasserna.
Nä, nu skall jag fixa lite mys till kvällen... Anton har fått en belöning för sitt idoga lästränande och vi skall se på Star Wars II. Man får ha bra morötter när man har barn som inte ropar Yippeee när man skall göra läxan...
Kram o hej leverpastej
Carina & Narni
Fotdiskussionen kan sammanfattas så här: Nappris, sjukgym och jag själv tror att Ischiasnerven spökar från ryggen, hela vägen i benet och ner i foten. Jag kan tillexempel känna den i låret när jag sitter på en stol, och ibland när det "sticker till" i foten så strålar det hela vägen upp till röven... "Min" läkare tror inte på detta utan har en massa andra teorier, men tyvärr inte tid att ta emot mej förrän nästa vecka (!!!!!). Att hålla sig i stillhet är vårdcentralens lösning på mitt dilemma.
Tillsvidare så har jag alltså att välja på att sitta stilla och vila foten (enligt läkarns råd) eller att undvika sitta stilla så att isciasnerven får lite andrum (nappris och sjukis råd). Kul va!
Dock har jag testat dom olika teorierna och kommit fram till att om man fortsätter att gå en stund fasten det gör ont, så försvinner (!!!) smärtan och är borta en lång stund, och så får man hålla på sådär.
Bara att ta sig runt IKEA och upptäcka att foten är bättre efter en promenad på Ikea än innan man gick in borde väl väga tungt i frågan. Jag kan ju inte sitta och mögla i soffan tills läkarskrället behagar ta emot mej??
I morrn skall vi tävla jag och Narni... hugaligen... Inte mycket tränat har det blivit dom senaste veckorna... Iofs så är vi så gott som färdiga, det som jag är lite osäker på är fjärren, där hon gärna vill ha slut efter sista sitt kommando, och är lite seg på att lägga sig igen. Men men... Vi får se... Och idag blev det lattjo lajban på platsen på träningen.... Vi lade om och alla hundar låg lungt och sansat, men ändå... Vi kan ju bara göra så gott vi kan i morrn, så får det gå som det går... och om fotskrället håller efter en eftermiddag på Ikea så skall jag vara nöjd med det...
Som tur är går vår klass klockan 8 och därefter dom andra, så när vi väl varit inne kan vi slappna av lite och hejja på kompisarna i dom andra klasserna.
Nä, nu skall jag fixa lite mys till kvällen... Anton har fått en belöning för sitt idoga lästränande och vi skall se på Star Wars II. Man får ha bra morötter när man har barn som inte ropar Yippeee när man skall göra läxan...
Kram o hej leverpastej
Carina & Narni
onsdag 24 oktober 2007
piiiiooooong
Måste bara berätta... Inatt när jag log och sov, så vaknar jag av en vibrerande känsla i vaden en bit nedanför knävecket ända ner till fotknölen - och nästan som om man drar ut ett gummiband från något resår eller liknande - piooong. Sakta klingar känslan av och jag somnar om.
När jag senare går på toa vid fem tiden, upptäcker jag att jag går på foten som om den aldrig varit kass! Va? Måste väl ha varit en nerv eller nån sena i kläm nån stans!?
Idag är hela vaden alldeles mör som om jag sprungit maraton, och det surrar i foten hela tiden, men det gör inte så där knivigt ONT, utan foten/vaden är bara öm som om den blivit överkörd!
Vilken konstig grej! Hoppas hoppas att det går över nu...
Hejsvejs // Carina
När jag senare går på toa vid fem tiden, upptäcker jag att jag går på foten som om den aldrig varit kass! Va? Måste väl ha varit en nerv eller nån sena i kläm nån stans!?
Idag är hela vaden alldeles mör som om jag sprungit maraton, och det surrar i foten hela tiden, men det gör inte så där knivigt ONT, utan foten/vaden är bara öm som om den blivit överkörd!
Vilken konstig grej! Hoppas hoppas att det går över nu...
Hejsvejs // Carina
tisdag 23 oktober 2007
Tisdag
Börjar bli lite less på min fot... I fredags började den ju bli lite bättre... sen så kunde jag inte låta bli att åka på lördagsträningen... hm... och sen kunde jag inte låta bli att träna lite på söndag också... och gå ut till mitt lilla svampstället (typ 100meter från klubben) och ta mina 15 höstkantareller som växer där varje år... Och sen var det kört. Inte så att det gjorde speciellt ont när jag knallade runt, utan det var sen. När jag kom hem. Och satt stilla en stund. Shit.
Min kära mor fixade kryckor till mej igår. Hm... Nåja, jag kan väl sträcka mej till att ha EN krycka.... Men tänker inte visa mej offentligt med den... Så ikväll när jag var på klubben fick kryckskrället stanna i bilen. Så länge foten landar platt på marken utan att böja på några leder så går det hjälpligt (igår gick inte det, så det är väl framsteg!).
Det tog en stund att gå, men va fan... Ringde till ortopeden idag för att kolla om dom sparat journaler från mitt gamla benbrott, men det hade dom inte... och dom förgyllde tillvaron med att hota med 6 veckor - 3 månaders väntetid... (va?!). Fast först har ju sjukgymnasten sagt att vi skall avvakta tills nästa vecka och se om det går över av sig själv... Så vi hoppas på det...
Har ju anmält mej till tävling på söndag... Det blir ju bra (inte)... Kommer ju inte kunna träna nåt vidare i veckan med den här foten... Och det är väl bara att hoppas att den ens går att gå på tills söndag.. Kanske lika bra att jag inte kan gå och oroa mej för tävlingen. Kan ju inte påverka något mera nu hemma i soffan med foten i högläge...
Nix nu skall jag gå och se vad TV har att bjuda på...
Hopp och hej (eller inte) // Carina & Narni
Min kära mor fixade kryckor till mej igår. Hm... Nåja, jag kan väl sträcka mej till att ha EN krycka.... Men tänker inte visa mej offentligt med den... Så ikväll när jag var på klubben fick kryckskrället stanna i bilen. Så länge foten landar platt på marken utan att böja på några leder så går det hjälpligt (igår gick inte det, så det är väl framsteg!).
Det tog en stund att gå, men va fan... Ringde till ortopeden idag för att kolla om dom sparat journaler från mitt gamla benbrott, men det hade dom inte... och dom förgyllde tillvaron med att hota med 6 veckor - 3 månaders väntetid... (va?!). Fast först har ju sjukgymnasten sagt att vi skall avvakta tills nästa vecka och se om det går över av sig själv... Så vi hoppas på det...
Har ju anmält mej till tävling på söndag... Det blir ju bra (inte)... Kommer ju inte kunna träna nåt vidare i veckan med den här foten... Och det är väl bara att hoppas att den ens går att gå på tills söndag.. Kanske lika bra att jag inte kan gå och oroa mej för tävlingen. Kan ju inte påverka något mera nu hemma i soffan med foten i högläge...
Nix nu skall jag gå och se vad TV har att bjuda på...
Hopp och hej (eller inte) // Carina & Narni
fredag 19 oktober 2007
Yes!
Hej!
Måste bara göra stora VÅGEN för min kompis Erica som lånade ut ett litet hälunderlägg i förrgår till mej och det är som om jag vunnit en miljon på lotto!!! Jisses så skönt! Kände med en gång när jag lade det i skon, hälen kom upp ett par centimeter, smärtan lättade väldigt fort och jag kunde gå mycket bättre! Efter en natt med vriststöd, ipren och zonsalva så är det (peppar peppar peppar) nästan borta! Knallar runt på hälunderlägget och känner mej väldigt lättad! Vågar inte ta ut det ännu, så jag väntar en dag till innan jag får vänja av mej vid det långsamt (enligt doktor Ericas ordination).
Nu håller jag tummarna för att detta håller! Kängorna som troligtvis är boven i dramat är för evigt förpassade till garderoben och jag har letat upp mina gamla Viking kängor istället. Still going strong. Och värt varenda spänn av dryga lusentappen dom kostar... Det lönar sig INTE att snåla på bra skor, det är något jag kan skriva under på...
Snart snart snart skall jag åka och träna en stund på klubben! Får väl göra övningar där jag itne behöver gå så långt, rutan, hopp, stegen, fjärr och ltie sånt där....
Hopp o hej leverpastej // Carina
Måste bara göra stora VÅGEN för min kompis Erica som lånade ut ett litet hälunderlägg i förrgår till mej och det är som om jag vunnit en miljon på lotto!!! Jisses så skönt! Kände med en gång när jag lade det i skon, hälen kom upp ett par centimeter, smärtan lättade väldigt fort och jag kunde gå mycket bättre! Efter en natt med vriststöd, ipren och zonsalva så är det (peppar peppar peppar) nästan borta! Knallar runt på hälunderlägget och känner mej väldigt lättad! Vågar inte ta ut det ännu, så jag väntar en dag till innan jag får vänja av mej vid det långsamt (enligt doktor Ericas ordination).
Nu håller jag tummarna för att detta håller! Kängorna som troligtvis är boven i dramat är för evigt förpassade till garderoben och jag har letat upp mina gamla Viking kängor istället. Still going strong. Och värt varenda spänn av dryga lusentappen dom kostar... Det lönar sig INTE att snåla på bra skor, det är något jag kan skriva under på...
Snart snart snart skall jag åka och träna en stund på klubben! Får väl göra övningar där jag itne behöver gå så långt, rutan, hopp, stegen, fjärr och ltie sånt där....
Hopp o hej leverpastej // Carina
onsdag 17 oktober 2007
Onsdag
Onsdag och solen skiner... Har varit hos läkarn idag för att kolla proverna som togs får några veckor sen... proverna var bra, men han skickade mej raskt en trappa upp för att få sjukgymnastik och träningsprogram för nacken och axlarna. Och foten. Han var rörande överens med nappris om orsaken till yrseln...
Bra att slå flera flugor på en smäll!
Sjukgymnasten var väldans trevlig och även hon stämplade mej raskt som "kontorsskadad" och råden blev då raskt: höjbart bord, pausa varje timme, samt pausövningar i 3-5min för nacke och axlar. Sen ville hon gärna köra akupunktur på mej, om nu min napprapat tycker att det är en bra grej. Hon var väldigt mån om att han skulle göra färdigt sin behandling så att vi vet vad som gör verkan och inte.
Foten gick det inte så "bra" med. Inget synligt, varken svullet eller klara svar genom dom böj och tryck grejjerna hon gjorde. Ville köra ultraljudsbehandling, men eftersom jag inte kommer ihåg om det är metalldelar kvar i foten sedan benbrottet för 25 år sedan, så vågade hon inte det. Nu har jag fått ett vriststöd och rådet att ställa bort mina kängor (efter gårdagens kurs hade jag ett rent h-vete i natt med fotskrället, det är precis som om någon sticker en kniv rätt in i vristen så fort jag rör på den), och byta till ett par andra en period.
Om det inte blir bättre inom 14 dagar så är det röntgen som gäller för att se hur brottet ser ut innan man kan göra mer... Hm.
Nåja, vriststödet är skönt att ha på sig, och jag kanske kan halta mej igenom träningen ikväll hjälpligt...
Tänk att det alltid är nåt som sätter käppar i hjulen... Är det det som är meningen med livet? Att övervinna sina käppar?
Hejsvejs // Carina
Bra att slå flera flugor på en smäll!
Sjukgymnasten var väldans trevlig och även hon stämplade mej raskt som "kontorsskadad" och råden blev då raskt: höjbart bord, pausa varje timme, samt pausövningar i 3-5min för nacke och axlar. Sen ville hon gärna köra akupunktur på mej, om nu min napprapat tycker att det är en bra grej. Hon var väldigt mån om att han skulle göra färdigt sin behandling så att vi vet vad som gör verkan och inte.
Foten gick det inte så "bra" med. Inget synligt, varken svullet eller klara svar genom dom böj och tryck grejjerna hon gjorde. Ville köra ultraljudsbehandling, men eftersom jag inte kommer ihåg om det är metalldelar kvar i foten sedan benbrottet för 25 år sedan, så vågade hon inte det. Nu har jag fått ett vriststöd och rådet att ställa bort mina kängor (efter gårdagens kurs hade jag ett rent h-vete i natt med fotskrället, det är precis som om någon sticker en kniv rätt in i vristen så fort jag rör på den), och byta till ett par andra en period.
Om det inte blir bättre inom 14 dagar så är det röntgen som gäller för att se hur brottet ser ut innan man kan göra mer... Hm.
Nåja, vriststödet är skönt att ha på sig, och jag kanske kan halta mej igenom träningen ikväll hjälpligt...
Tänk att det alltid är nåt som sätter käppar i hjulen... Är det det som är meningen med livet? Att övervinna sina käppar?
Hejsvejs // Carina
torsdag 11 oktober 2007
Torsdag
Tyckte det var länge sen jag skrev nåt, så jag får väl plita hit några rader...
Måndagen gick åt att oroa sig över Oskas valpning som blev en mardröm... Men det är inte upp till mej att berätta om den, utan det får Eva göra i sin egen blogg när hon landar...
Tisdagen har vi ridning-hundkurs hela kvällen, så det var full fart som vanligt. Onsdagen medlemsmöte på klubben där polismannen Leif Karlsson (från Lei-anns kennel) berättade om hundträning förr och nu och lite kul polishistorier som verkligen gick hem.
Idag är det allmän röjjar dag hemma med dammsugeri bland slipdamm och annat kul bygggrejs, tvättmaskin/torktumlar körning, diskmaskin och diskbänksöverhalning, osv... Ibland får man dock ta sig en paus, och vad passar bättre än att sitta framför datorn... Det skulle min napprapat ha läst, då hade han fått spader....
Har varit hos Nappris idag faktiskt och han var nöjd över utvecklingen sen senaste besöket (3 dagar sen)... Nu skall jag vänta i 2 veckor innan jag skall tillbaka och så får vi se hur det går... Jag skall undvika höger-sida-ansträngning, datorsittande (!) och så skall jag försöka använda vänster hand och ben istället typ vid dammsugning och annat kul. Totalt omöjligt i dagsläget, men jag kanske lär mej...
Har fått nåt skit med höger hälsena också, säkert från mitt gamla benbrott...
När jag gick i femman så var jag med en kompis som hade en fjording. Vi bestämde oss att tolka (med pulka) efter hennes häst. Jävlar vad det gick! Skitkul! Vi turades om att sitta i pulkan och att rida, men när jag satt i pulkan så bestämde sig tjejjen för att gena i en kurva, och det kom en gärdesgård mellan pulkan och hästen. Jag satt i pulkan... Jag flög till väders såklart och landade på min högra fot som gick raskt bröts av på tvärsen. Tur att skinnet och hälsenan höll den på plats, men det var INTE roligt att åka på pulkan tillbaka till stallet med en bruten fot dinglandes på tvären på pulkan... Nu har den iallafall bestämt sig för att börja spöka för mej, vilket den gör till och från... Nappris gör väl inget på fötterna tyvärr så man får väl gå till den gamla vanliga farbror doktorn om det inte går över igen om några dagar...
I morgon är barnen lediga, så jag tänkte jobba en stund på förmiddagen och sedan försöka övertala dom att följa med och träna lite på klubben (gapskratt!)...
Hopp och Hej Leverpastej
Måndagen gick åt att oroa sig över Oskas valpning som blev en mardröm... Men det är inte upp till mej att berätta om den, utan det får Eva göra i sin egen blogg när hon landar...
Tisdagen har vi ridning-hundkurs hela kvällen, så det var full fart som vanligt. Onsdagen medlemsmöte på klubben där polismannen Leif Karlsson (från Lei-anns kennel) berättade om hundträning förr och nu och lite kul polishistorier som verkligen gick hem.
Idag är det allmän röjjar dag hemma med dammsugeri bland slipdamm och annat kul bygggrejs, tvättmaskin/torktumlar körning, diskmaskin och diskbänksöverhalning, osv... Ibland får man dock ta sig en paus, och vad passar bättre än att sitta framför datorn... Det skulle min napprapat ha läst, då hade han fått spader....
Har varit hos Nappris idag faktiskt och han var nöjd över utvecklingen sen senaste besöket (3 dagar sen)... Nu skall jag vänta i 2 veckor innan jag skall tillbaka och så får vi se hur det går... Jag skall undvika höger-sida-ansträngning, datorsittande (!) och så skall jag försöka använda vänster hand och ben istället typ vid dammsugning och annat kul. Totalt omöjligt i dagsläget, men jag kanske lär mej...
Har fått nåt skit med höger hälsena också, säkert från mitt gamla benbrott...
När jag gick i femman så var jag med en kompis som hade en fjording. Vi bestämde oss att tolka (med pulka) efter hennes häst. Jävlar vad det gick! Skitkul! Vi turades om att sitta i pulkan och att rida, men när jag satt i pulkan så bestämde sig tjejjen för att gena i en kurva, och det kom en gärdesgård mellan pulkan och hästen. Jag satt i pulkan... Jag flög till väders såklart och landade på min högra fot som gick raskt bröts av på tvärsen. Tur att skinnet och hälsenan höll den på plats, men det var INTE roligt att åka på pulkan tillbaka till stallet med en bruten fot dinglandes på tvären på pulkan... Nu har den iallafall bestämt sig för att börja spöka för mej, vilket den gör till och från... Nappris gör väl inget på fötterna tyvärr så man får väl gå till den gamla vanliga farbror doktorn om det inte går över igen om några dagar...
I morgon är barnen lediga, så jag tänkte jobba en stund på förmiddagen och sedan försöka övertala dom att följa med och träna lite på klubben (gapskratt!)...
Hopp och Hej Leverpastej
lördag 6 oktober 2007
Skolans dag och små projekt
Ja-ja då, jag ger mej. Det var ju riktigt trevlig på skolans dag idag... Soligt och fint och alla aktiviteter utomhus så att man slapp knö med folk inne i korridorerna som förra gången (då var det ösregn). Båda barnens klasser hade förberett väldigt bra och det var kul att se barnen jobba på med massa roliga grejjer (snacka om skillnad mot när jag gick i skolan). Kaffe och fika vid 930 i solsken och fint väder, då blev humöret genast bättre. Anders och jag flexade mellan barnen och dagen gick snabbt. Vid lunchtid var det slut och barnen fick korv och bröd och då cyklade vi hem och tömde husvagnen inför vintern. Emma åkte till Alice och Anton hade en kompis hemma.
Tänkte berätta lite om fenomenet arbetslust som Anders troligen hittat i botten på nån bortglömd låda, och nu har han börjat på projektet "sovrum + teverum". Förvandlingen av nuvarande teverum+datarum har börjat, endast 7 år försenat.
Vårt hus är byggt 1908 och nästa år är det alltså 100år. Rejält byggt med liggande timmer och isolering = sågspån och gräs.---- Hm... Kubikvis med sågspån. Och gräs. Blandat. Om man ser säcken med sågspån, och betänker det faktum att det knappt syns att det är rört i sågspånet så förstår man vilka otroliga mängder sågspån vi pratar om... När man petar i 100årigt torrt sågspån så yr det runt i HELA huset... Nåja, lite får man ju stå ut med, sågspån i maten är inte så illa... ;-)
På bilden ser man vårt blivande teverum (fd datarum och kontor). På bortre väggen skall vi leta upp orginalhålet för ett fönster som togs bort för många år sedan, finns nog nånstans mitt på väggen...
Efter husvagnsstädet tog jag och Narni en promenix till Toftenäs och körde lite uppletande bland vass-ängarna och därefter lite positionsträning, inkallning med ställande, kryp, plats och saktagående på min egen lilla apellplan framför Träningskliniken. Saktagåendet gick riktigt bra faktiskt.
Kvällen har vi ägnat åt att se på AFV på femman och spela spel med ungarna. Nu tänker jag leta upp mina nylånade böcker från klubbens lilla lånehörna och hugga in i den tjockaste!
Gokväll // Carina & Narni
fredag 5 oktober 2007
Fredag
Ooops. Där gick det visst en vecka nästanpå.
Tänkte få till en träning i eftermiddag om jag hinner.. Jag och Emma skall baka kakor ikväll inför Skolans dag i morgon. Vet inte riktigt hur skolan tänkt sig det här med Skolans dag... Att fylla skolan med föräldrar till 250 barn som skall köpa kakor och bullar för att skolan skall få pengar. På en lördag!
Dessutom förstöra en lördag för oss ekorrhjulspringande arbetande skolbarnsföräldrar... Först ryker en välbehövd sovmorgon och sen skall man behöva baka och lämna in. Dessutom måste man köpa lotter och fika under dagen. Hade gärna betalt 100kr rakt av, slippa att äta kaffebrö och bli rundare än jag redan är, njuta av ledig lördag och sen gå på träningen. Ja, men barnen får ju en ledig fredag som kompensation, fick jag höra häromdagen... Jaha.. Barnen ja. Nä, det skall visst svida ordentligt att vara förälder i dag.
Nog gnällt om det.
Vi går och väntar på att Evas Oska skall få sina valpar! Vi trodde på leverans redan i förrgår, men ännu har inget hänt... Man räknar med 61-63 dagar från parning, men eftersom Oska parade i 3 dagar, så vet man ju inte när äggen släppt så det slår på 3 dagar hit eller dit... Olidligt spännande är det iallafall!!
Min kära virus på balansnerven/nacken vill inte ge med sig. Nu har det snart gått en hel månad och nackvärken kvarstår. Lite seg i halsen och klick i öronen är dom enda riktiga förkylningssymptomen jag har. Snurrigheten var borta tills i förrgår då den kom tillbaka med full kraft och det var som att gå på Stenafärjans däck i full storm. Nu var jag ju lite förberedd så det var bara att be brorsan knåda igenom nacken, sen åka hem och käka ipren och smörja nacken med Zon, så blev det lite bättre... Verkar vara en jädra seg virus...
Igår var jag och Narni och tränade innan HUS mötet, och det gick rätt bra faktiskt. Började lite med vittringen och 3ans fjärr... Har anmält mig till lkl två nu i höst, så får vi se hur det går i skarpt läge med nerverna dallrande utanpå kroppen...
Tjing pling // Carina & Narni
Tänkte få till en träning i eftermiddag om jag hinner.. Jag och Emma skall baka kakor ikväll inför Skolans dag i morgon. Vet inte riktigt hur skolan tänkt sig det här med Skolans dag... Att fylla skolan med föräldrar till 250 barn som skall köpa kakor och bullar för att skolan skall få pengar. På en lördag!
Dessutom förstöra en lördag för oss ekorrhjulspringande arbetande skolbarnsföräldrar... Först ryker en välbehövd sovmorgon och sen skall man behöva baka och lämna in. Dessutom måste man köpa lotter och fika under dagen. Hade gärna betalt 100kr rakt av, slippa att äta kaffebrö och bli rundare än jag redan är, njuta av ledig lördag och sen gå på träningen. Ja, men barnen får ju en ledig fredag som kompensation, fick jag höra häromdagen... Jaha.. Barnen ja. Nä, det skall visst svida ordentligt att vara förälder i dag.
Nog gnällt om det.
Vi går och väntar på att Evas Oska skall få sina valpar! Vi trodde på leverans redan i förrgår, men ännu har inget hänt... Man räknar med 61-63 dagar från parning, men eftersom Oska parade i 3 dagar, så vet man ju inte när äggen släppt så det slår på 3 dagar hit eller dit... Olidligt spännande är det iallafall!!
Min kära virus på balansnerven/nacken vill inte ge med sig. Nu har det snart gått en hel månad och nackvärken kvarstår. Lite seg i halsen och klick i öronen är dom enda riktiga förkylningssymptomen jag har. Snurrigheten var borta tills i förrgår då den kom tillbaka med full kraft och det var som att gå på Stenafärjans däck i full storm. Nu var jag ju lite förberedd så det var bara att be brorsan knåda igenom nacken, sen åka hem och käka ipren och smörja nacken med Zon, så blev det lite bättre... Verkar vara en jädra seg virus...
Igår var jag och Narni och tränade innan HUS mötet, och det gick rätt bra faktiskt. Började lite med vittringen och 3ans fjärr... Har anmält mig till lkl två nu i höst, så får vi se hur det går i skarpt läge med nerverna dallrande utanpå kroppen...
Tjing pling // Carina & Narni
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)