otakt i takt

Hej hej

Jisses så länge sen jag skrev...
Lika länge har jag slarvat med att läsa andras bloggar... fy på mej... Nåväl, fått prioritera bort från att-göra-listan, är mer sant...

För jag har haft det rätt hektiskt i ett par veckor nu, man tror att snart snart snart lugnar det ner sig så jag kan vara helt ledig, men plingplong så dimper det ner ett mail, eller ett telefonsamtal och så får jag lite att pyssla med, och allt skall göras NU... Eller en massa andra måsten som hör till av olika slag.

Men jag börjar verkligen känna känslan av att vara vanlig människa utan en massa ansvar för en massa saker man inte kan påverka, och smaken är LJUVLIG... Den kan man verkligen vänja sig vid!

Medan jag har ägnat mej åt moment "göra färdigt listan - modell 3 mil lång", så har Narni ätit pencillin och blivit FRISK !!!
Det har kommit lite succesivt, men dom senaste dagarna ser man verkligen skillnad och jag kliar mej i huvet varje dag numera och hoppas att pencillinkuren räcker mirakulöst länge... (bara några dagar kvar).

En dag fick hon ett glädjerace runt huset, en annan dag sprang hon runt och lekte med sin boll själv, en dag kunde hon helt plötsligt ligga och sova i soffan i ett annat rum på natten från att ha varit paniskt matteklistrig i flera år, och vips kan hon vara ensam hemma igen själv utan att fläppa ur, och vips kan man TVÄRNITA PÅ INKALLNING!!!! GÅ RAKT PÅ FRAMÅTSÄNDANDE UTAN ATT VÄNDA UPP!!!!!!! KRYPA SOM DEN VÄRSTA UTSMETADE SNORLOSKAN...... PLUS SVÄNGA ÅT VÄNSTER I KRYPET UTAN ATT LYFTA!

Ja, ni fattar... Var har den här hunden varit under det sista året eller två??? Och bums så kommer ju då dom där "bäst du inte vänjer dej" tankarna...
Jag frågade veterinären om hur man kan veta om det är kroniskt eller inte, i fredags när jag var där och försökte tigga till mej en pencillinkur till... Och hon svarar då såklart, först fram till våren 2010 vet vi med säkerhet, och att dom fått direktiv att vara restriktiva i pencillinutskrivandet och rekommendation att behandla symptomen på kroniska boreliehundar istället för pencillin... Hm... Snälla snälla snälla... Låt inte Narnis vara kroniskt... jag vill ha kvar den här underbara hunden som förstår vad man säger!!! Den här bruna räcerbilen som tvärnitar på ordet "stanna"... Just precis den hunden vill jag ha...

I takt med att min "attgöralista" blir kortare har jag till och med fått lite tid att träna, och vi har varit och kört igenom lite olika moment. Det har ju varit helt totalt tvärnit på både träning och motivation och tid, så hela hunderiet har fått stå på paus. Men nu hoppas jag att det är andra bullar på gång!
Denna vecka ser relativt lugn ut och nästa har jag officiellt semester! Då tänker jag stänga av mobilen och strunta i ALLA jobb-relaterade måsten! Ha ha ha!

Linda och Lena har knött in mej på Kogarlägret (tack tack tack!!) och vecka 29 är inbokad i Gamleby med husvagn, familj och allt. En veckas brukslydnad för Anders Reitmeier.
Det skall bli underbart!! Man får veta att man lever när Anders är instruktör, så lite skräckblandad förtjusning är det allt... Men tänk. En hel vecka hundträning...! Och träningsprat med likasinnade... Mmmmmmm.

Därefter kuskar vi runt i husvagnen på ostkusten vecka 30 och möter sedan upp Nordeviks i Örebro vecka 31. Vecka 32 tar vi oss sakta hemåt och vecka 33 börjar vi jobba. Det är första gången på hur många år som helst som jag har semester i ett sträck. Planerat iallfall, vi får väl se om det fungerar fullt ut.
Sen skall jag jobba deltid till att börja med och det skall bli så underbart skönt...
Hoppas bara det går runt för oss både privat och i företaget... Men men, en sak i taget.

Nix, nu skall jag ta min bok och gå och lägga mej.
I morrn har jag två såna där "görafärdigtvarianter" men sen skall jag åka och träna med Yvonne på kvällen! Härligt!

Hejsvejs // Carina & Narni

Den blomstertid nu kommer

Idag var det skolavslutning med sedvanligt firande i Skärhamns Kyrka. Fina skolungar, härlig sång och glada människor i en fullknökad kyrka.

Äntligen sommarlov!

Lite fnissigt blev det i kyrkan när prästen frågade:

- Vet ni, barn, vilken blomma som är min favoritblomma?

Många händer sträcks ivrigt upp i luften.

- Ros?

- Ja den är fin, men det är en annan jag tänker på.

- Blåsippa?

- Ja den är också fin, fler förslag?

- Vattenkoppor?

Allmänt jubel!

(svaret var maskros, vacker färg, mjuk och skön, och med roliga små fallskärmar när den blommat klart, och så stark så den kan växa genom asfalt, tänk sicken pedagogisk präst!)

Ha ett underbart sommarlov // Carina & Narni

Borelia

Jahajajja.
Visst var det Borelia lilla fröken har. Veterinären ringde nu för en stund sen och bekräftade detta. Det går inte att veta om det är en gammal eller ny infektion förrän om ett halvår ungefär, då man ser om titerna är på väg upp eller ner, men hon menade på att om borelia infektionen är gammal, så kan biverkningarna på fästingmedlen höra till boreliainfektionen, att det liksom blev droppen på bägaren för en redan ansträngd kropp... Så då tänker man i sitt stilla sinne... Varför i helskotta har jag inte tatt detta provet förut??????? Hur dum får man va på en skala?

Eh... Pust... Fast jag har ju iofs varit inne på Blå Stjärnan första fläpprycket och sedan frågat minst 2 veterinärer om rädslorna och orsaker och i och med sambandet med fästingmedlen så har alla dragit slutsatsen att det var biverkning... Normala hundar med Borelia blir ju dödströtta eller haltar eller nåt i den stilen.. Och när jag bad veterinären ta provet i förrav veckan så kände jag mej som värsta hypokondrikern som behöver ha en diagnos för att må bra... Fjantigt va. För det var ju precis tvärtom, skulle vart påstridig redan på första veterinärbesöket och tvingat dom under hot att ta proverna...

Tänk om jag gått och harvat runt med en Boreliasjuk hund i snart 2 år???

Hoppas hoppas hoppas att det går att få bukt med detta nu bara, så det inte gått för långt... Uhuuuu.

Tjing // Carina o Narnidenstackarshundenmedenkorkadidiottillmatte

Vändningar

Hej hej

Idag hade vi ställt kosan till klubben jag och Narni för en skogspromenad och för att kika på Anna när hon och Frank startade i elitklass lydnad.
Egentligen hade jag tänkt spåra, men motivationen räckte inte till riktigt idag. Vi tog en skogsrunda istället. Först fick Narni vara lös men efter att ha dratt iväg på viltspår ett par gånger med proppar i öronen fick hon finna sig i att gå i koppel i skogen.
Hittade ett område med taggtråd i perfekt snubbel-tassklippar nivå, som jag trasslade upp och fick rullat ihop och lagt åt sidan så att ingen skadar sig. Livsfarligt. Hittade mej en ny runda att variera promenaderna med, tror jag skall lägga ett spår där en dag när jag får lust.

Därefter filmade vi Anna och Franks elitprogram, och jag tyckte dom var väldans duktiga och speciellt Anna som bestämt sig för att "träna tävling" och fila på nerverna för egen del och för framtida tävlande. Rutinerat. Speciellt Rutan. He he he.

När vi stod på altanen fick jag höra att 5 st hoppat av i LKL 3, och under en halv minut så kämpade mina viljor mot varandra - kanske skulle vi hoppa in? Hm...? men som tur var vann förnuftet och jag lät bli.

Har varit och tagit borelia prov på Narni men blev inte klokare på det... Fick provsvaret i brevlådan 1:160 står det på det och det kunde ju lika gärna stått nånting på kinesiska... Veterinären går itne att få tag i, och även fast jag skickat ett brev till henne i onsdags med texten "RING MEJ" på... Måste nog inse fakta att jag måste byta veterinär...! Tredje hunden gillt.
Får ta tag i det på måndag... Är väl för bekväm...

På jobbet har vi äntligen samlat modet till att hoppa av "tåget mot världens ände", och i veckan begärde vi EBS (familjeföretaget som sysslat med management av fartyg) i konkurs på grund av obetalda kundfodringar och en rad andra faktorer, så i praktiken är jag fri som fågeln, fast ändå inte ännu. Förhoppningsvis innebär det även semester i sommar inom en snar framtid... Utan mobil och flaptop i knät. Har inte haft riktig semester på flera år. Det sägs att man har rätt till 5 veckor? Kan det vara sant?
Kanske kortsiktigt innebär det nu mer jobb under en kort period i konkursboet, innan allt är färdigt, vi får se vad som händer.
Vi skall försöka utveckla Fartygsservicen under hösten som plan B, och det finns nog en deltidstjänst till mej där. Och det kanske jag kan må bra av, att jobba lite mindre och inte ha så himla mycket ansvar jämt.
Hur som helst, trots osäkerhet om framtiden, så kändes luften helt plötsligt lite renare och livet lite lättare när beslutet väl var taget och kuvertet stämplat på Tingsrätten.

Till och med så att Narni fick sig en liten träningsrunda på gräsmattan! Och bra gick det oxå... undra om det hänger ihop... ;-))

Eftermiddagen har Martin varit här och planerat midsommar en sväng, och jag har ägnat mig åt att klippa häcken och gräsmattan, så nu är jag mör som smör.
Skall parkera på altanen ikväll, svärfar har lovat att grilla, sicken lyx!

I övrigt kan man knappt tänka längre här hemma, Anton har börjat spela trummor!!! Och fått låna Eva & Tommys trumset som nu står uppställt på övervåningen. Ja jäklars. Vi får väl se hur länge det varar. Bra träning för Narni dock, som ligger och sover tre meter ifrån trumsetet...

Hejsvejs // Carina & Narni

Km och bilder

Härliga hundar, va!

Shit vilka duktiga förare och hundar vi har på klubben numera... Man bara står och njuter av all glädje!

Underbart!

Fler bilder finns på www.tjornsbk.com klicka vidare till galleri och KM 2009.

Gokväll // Carina & Narni

Fredag

Hej hej


Jodå, jag lever fortfarande och planet har bara gjort en mindre buklandning sen sist men lyckats ta sig upp på högre höjd igen, efter några smärre reparationer av högst tillfällig art.

Kaoset på jobbet börjar lida mot sitt slut, iallafall början på slutet, och när detta väl är klart kan vi skriva en bok och bli rika, om vi nu orkar skriva den... Tveksamt.

Man kan ju inte blogga om saker som skadar andra eller avslöjar sånt som andra kanske inte vill att det skall bli känt, så ibland får man bara knäppa igen och vänta på den berömda sanningen som varar längst. Jävligt tufft faktiskt emellanåt.


I morrn är det KM i lydnad och bruks på TJBK, och jag har precis skickat iväg ett meddelande att jag kommer utan hund och är fotograf istället för tävlande.

Nerverna klarar inte pressen, får nästan spykänslor bara jag tänker på att åka dit i morgon, plus att hunden är totalt oborstad och otränad, och dessutom är jag för mycket tävlingsmänniska för att hålla på att misslyckas jämt och ständigt på grund av för lite träning...

Sen har jag varit och tagit Borelia och Erlichios prov på Narni, bara för att stryka lite teorier på listan över knäpperierna. För någon vecka sen fick Narni ett mindre fläppryck, utan tillstymmelse till fästigmedel, och inget lammkött på grillen... Ont nånstans tänker man då, och med Bosses Wilda i minnet så måste jag helt enkelt få klarhet. Löjligt kanske, men ändå.

Man blir ju rätt schizofren när hunden ena dagen seglar runt som den värsta kamptoken och får tokstolle ryck i trädgården, och andra dagen blir rädd för nån som luktar lite annorlunda, för att tredje dagen vara normal tokstolle igen.

I trädgården har poolen kommit ut och ungarna härjar hej vilt. Kul för dom! Antons klass har varit på torpet i natt och min herre har sovit i TVÅ timmar... Fniss, han somnar nog som en stock i kväll.

Emmas klass har varit på Bleketskolan och bekantat sig med stället, och det verkar som att alla ser fram emot att få bli lite stora, åka buss på morgonen och få lite nya kompisar.

Hemma har vi blivit hamsteruppfödare (Emma iallafall) och vips har vi 7 hamstrar som kryllar runt. Dessutom har två av dom rymt. Den ene hittade vi efter 2 dagar och han var nog rätt nöjd med att bli hittad, men den andre är fortfarande puts väck... så jag kikar lite extra i bajshögarna för att kolla om det sticker ut lite päls... he he he

Glimmer hade ju svalt hamstern hel, men Narni är ju lite mer finkänslig av sig och skall montera ner allting i minimala delar med framtänderna. Vi får väl se.
Skulle nån vilja ha en liten dvärghamster så hojta, vi har en hel hög att välja på :-))

Kanske dyker det upp lite KM bilder i morrn i bloggen, om det inte ösregnar förstås.


Hopp o hej leverpastej // Carina