Snön och timmarna yr

Hej hej!

Får väl skriva några ord om min och Narnias lilla övning på Hundstället Hjärtat i helgen... Även om det tar emot lite granna.... Blandade känslor. Understatement.

Lite bakgrund... Min vardag är som ett enda långt joggingpass varje dag. Tillbringar ju nästan all vaken tid med att jobba på mina tre jobb och utbildningen (Al instruktörerna). Utöver allt annat som måste göras, typ handla mat, laga mat, läsa läxor, prata med sina barn, osv osv osv.
Anders stackarn har fått häcken full med sånt som jag brukade hinna med men som helt enkelt inte hinns med alls... Plus att han åker iväg på jobb han med.
Efter en helg utan större pauser sladdar jag och Narni iväg till Yvonne och vi åker tillsammans till Angered och kvällens övningar. Vi kom dit i god tid och installerade hundarna i det lilla hunddagiset i fina boxar. Perfekt. Verkligen fint ställe!!! Och avis man blir på Göteborgarna som har så nära dit!

Skall försöka fokusera på det positiva först.

1. Narnia fixade galant att sitta i en främmande hundbox och vänta på sin tur. Skällde lite granna, men inte hysteriskt. Bra!

2. Narnia var Übertaggad och tyckte allting var SKITKUL. Svansen som ett spett rakt upp.

3. Det var varmt och skönt inne och härligt underlag med heltäckningsmatta.

4. Och tillsammans med härliga kompisar som stöttar och kommer med glada tillrop.

Men varför skall något vara enkelt, trevligt och stimulerande i livet egentligen?

Jävligt onödigt. Varför inte maxa till den redan idiotstressade vardagen med att det dyker upp ett 6:e ekipage på tävlingskursens inhyrda 2 timmar i hallen. Hm... Vilket innebär att varje ekipage får 15 minuter aktiv tid. Jahapp. Kursen kostar 1500kr för 5 tillfällen.

Übertaggade Narni glider ut i hallen och spelar upp en sällan skådad repetoar, och jag är såklart glad att hon är glad, men vi måste ju få lov att komma vidare i livet och inte bara behöva vara glad för att hon är glad?

Nä. Allting blir liksom in och ut och på något sätt så går min tid i hallen åt att få en föreläsning och en frågestund om fritt följ och stegförflyttningar medan Narni ligger plats i ena ändan merparten av tiden.
Narni rör på sig kanske max 5 minuter i hallen. Varpå allting bara blir baklänges och totalt ofokuserat med kampmorr och lekinviter för minsta lilla huvudvridning.

Resten av tiden sitter vi och tittar på dom andra, däribland den här felplacerade stackars nybörjaren som inte kan ett enda jota av tävlingsträning.
På en ofattbart olidlig nivå grundkurs...

JAG HAR FÖRHELVETE INTE TID MED SÅNT HÄR !!!!!

Åkte hemifrån 16:00, hemma 22:00 och Narni har fått träna i FEM jävla minuter.
Värre än sökträning!

Och dessutom blev ju allt FEL i dom jävla FEM minuterna. Som alltså kostade 300kr!!

Lika bra att inse att loppet är kört, sluta stånga huvudet i väggen och ge upp.

Så bra gick det med att se positiva saker.... Jag försökte faktiskt lite grann, höll modet uppe hela kvällen och var så där jävla DUKTIG utåt så att man kan spy på sig själv.

(Tur att jag har lösenord på min blogg.)

Nä, nu måste jag fortsätta springa i mitt ekorrhjul.