Spänn av kyckling - påsken är över

Hej hej!

För första gången på länge har jag haft mycket ledig tid på min lediga tid :-) Underbart!

På fredag morron bestämde vi oss jag och narniparni att åka och promenera på klubben, och eventuellt eventuellt ta en repa på plan. Sagt och gjort och rätt var det var befann vi oss mitt uppi ett framåtsändande som något så lägligt ställt upp på plan. Och lilla snuttan kommer ihåg nästan allt! Och lite metallapport och rutor och fjärrar till detta så kan vi bara konstatera att min hund är fantastisk, bara att "damma av" efter allt som varit och fortsätta ungefär där vi var för 2,5 år sen när allt brakade åt skogen!

Igår ringer gulle-anna och frågar om vi vill prova på skydd idag, och efter lite jobbmöte på morronkvisten styr vi kosan mot klubben för lite bus och kul med Christoffer, och framförallt få träffa kompisarna igen. Hade ju inga stora förhoppningar på min lilla pruttfia, men ändå att få se hur hon skulle bete sig i leken är ju väldigt intressant.

Alla hundarna var kanonsuperduktiga och slängde sig i trasan som dom aldrig gjort annat. Narni gick mycket bättre än hon gjorde på korningen, tack vare Christoffer som jobbade in henne så fint så hon tillslut inte ens ville gå ifrån honom. Han är fantastisk på att få igång hundarna!

Däremot så är jag ju inte sämre hundmänniska att jag känner igen ett högst tveksamt ämne när jag ser det, och Narni är ju inte den modigaste kniven i lådan om man säger så.
Nippertippig, försiktig, störningskänslig och frågar om lov ideligen. Kampleken är kul men föremålet i sig är inte så jädrans intressant, utan det är leken hon är ute efter, och då främst med mig.
Lite jobbigt för mina kompisar med riktigt bra ämnen allesammans, när alla inser detta faktum. Inte så värst jobbigt för mej själv, jag har ju fått en liten annan approach till livet under det senaste året, så man får ju bara göra sitt bästaste hela tiden, och anpassa sig.

Och jag är alldeles för mycket tävlingsmänniska för att starta skyddsträning och sen inte kunna klara att starta lägreklass utan tokmycket ansträngning, och nedläggning av tid som inte finns. Det skulle vara att putta både mej och Narni över kanten för all framtid.

Nä, vi fokuserar på det vi har tid med just nu = Lydnadsklass, och kanske kan vi starta i trean i sommar / höst när andan faller på, och det skall vi vara nöjda med. Sen kan vi åka och hejja på dom andra tok-duktiga kompisarna på tävling och sola oss i glansen.

Kanske kommer jag och hälsar på i lilla skyddsgruppen - kanske vill dom träna något annat också till och från, vem vet? Och lite lek och bus skadar ju aldrig oavsett.

Kram kram // Carina & Nippernarni