Nålar

Den sista tiden har det varit mycket runt öronen, och min nacke kräver sitt vanliga återkommande underhåll... Bror min hade varit hos en annan napprapat som har sin praktik myyyyyyyyyyyyycket närmare än min vanliga, så jag bokade en tid häromdagen, och idag var det så dax.


Berättade om min rygg/nacke och om min knäppa fot, och han insåg nog att här har han en kund som kan bli stammis dom närmsta femtio åren! Det gäller att känna igen en bra kund när man ser en!?

Nåväl, efter en liten genomkännare av både rygg och vrist, och några "ojdå" och "hm-hm", så ville han sätta några nålar (!) en stund. Sagt och gjort. 2 i nacken, 2 mellan skulderbladen, en i låret, en i vaden och en vid min onda vrist. Nål ett brände lite, nål två sved lite, nål tre lite värre och så kom lår-nålen... aj! Och så vad-nålen AJ! och så vristnålen AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ! Och jag brukar inte vara sjåpig!!


Fick ligga med värmelampa på nålarna en lång stund, och därefter fick ryggen och vaden en riktig genomkörare med lite knäck här och där. Vaden var rejält spänd, och hans teori är att foten blir kall och gör ont på grund av att musklerna i vaden är spända. Och jag fick några enkla stretchingövningar både för nacken och vaden/foten med mej hem som läxa till nästa veckas återbesök... Han ville också att jag skulle börja träna (usch och fy), stavar, gummiband eller hantlar (hjälp!)... Det får jag fundera på några dagar... Att springa i skogen med hunden är ju bra för konditionen, men armarna och axlarna får ju aldrig nån träning... Bara statiskt kontorsjobb... Attans... Ulle, får jag låna din crosstrainer?

Men oj. Från att ha varit trött och lite nedstämd när jag klev in, svävade jag ut ur hans lilla lokal och vidare till jobbet. Och det har hållt i sig hela dan! Kanske är det så enkelt som att blodflödet stoppar upp, både i nacken och vaden...? Inte konstigt man känner sig korkad och glömsk...
Attans om jag måste börja med stavar!!! Då får jag stava runt mitt i natten när ingen ser mej!

Ikväll var jag och tränade lite med Anna och Yvonne, och Narni var så herrans taggad! Shit...! Fick lite kommendering och fick ta fram lilla fickspegeln och inse att det blivit lite mycket belöningar det senaste... ;-)) När hunden själv börjar säga till efter femte halten "-Men hallå! Var är min belöning"!! WOFF!! Då är det dax att fundera över sitt belönande va? Kanske är det läge för lite externbelöning... Hm... måste prova...

Har ju anmält mej till en trea nästa helg, men blir lite full i skratt! Det kommer ju aldrig att gå klart!! Ett fritt följ med ett reaplan som låter, skäller och morrar!!! Stegförflyttning med startskall? Inkallning utan nån som helst tempoväxling vid kommandot? Eller vad sägs om en ruta i överljudsfart? Eller kanske en fjärr där man flyttar sig framåt en meter? Japp japp japp...!

Nåväl, dom säger att glädje och fart lönar sig i längden (läs elitklass), så jag får ju ha överseende med mitt lilla skällande reaplan och ser fram emot den dagen ;-))

Min personliga pepptalkare (Eva) har ju ändå en poäng i att jag måste ut och tävla för att träna nerverna och vara glad tillsammans med Narni på plan, och skitsamma vad poängen säger. Svårt, men visst är det sant... Nu är jag mest en belastning för Narni när det gäller, hon kan momenten hyfsat när jag är som vanligt, men blir osäker när jag blir konstig när nån kommenderar.

Hejsvejs // Carina & Narnia