söndag 6 september 2009

Dagens prövning

Hej på er!

Här kommer en sedvanlig rapport från dagens högreprov...

Och nu skall vi se vad för bortförklaring vi kan komma upp med denna gången, man får ju variera sig lite... Hm.... Halt hund?

Japp. Precis. Bra idé!

Målsättningen för dagen var att Narni skulle ta sig igenom spåret och sedan passera gruppen utan att båga tillbaka eller hälsa på folket.

Dagen började med lottning som vanligt och jag drog nummer 4. Inte nervös för fem öre, eftersom förutsättningarna för att göra vårt bästa var i lägsta laget.
Bra spårmark, hade det samma förra året och även om jag inte kommer ihåg sträckningen så vet jag nu var det INTE gick (ute på berget där vi följde älgarna året innan).

På vägen in till påsläppet råkar jag trampa på Narni i villervallan i blötan med stövlar, hal mossa och grenar och en hund som drar som en dåre, och hon skriker till, ingen skada synlig utan hon kavar på som om inget hänt. Pust...

Påsläppet var inte lysande, hon gick över spåret två gånger, men inget bakspår så vi var glada för det. Betyg 7. Fram till pinne nr 5 gick det som tåget, och när jag tittade på klockan hade vi bara använt 7 minuter! Wow. Pausade ordentligt eftersom vi hade god tid. Släpper på.
Efter en stund passerar vi ett stånd med säkert 30 kantareller, och då misstänker jag ju att vi är ute på fel spår, eftersom inte spårläggarna (dom är 2 som hjälps åt på detta spåret) med alla skygglappar i världen kunnat missa det lilla kalaset vid snitslingen av spåret. Tror mej veta ungefär vart Narni släppte men bestämmer mej för att hänga på henne och låta henne göra färdigt.

Bra tryck i linan. Kanske är vi rätt igen? Men ack nej, rätt var det är kommer vi förbi "Kaffepetter" och då vet jag att vi är åt helsicke för långt bort. Kaffepetter är en liten kaffekanna som någon för länge sen ställt invid en tall som så sakta har växt ihop med kaffekannan, väldigt gulligt. Däremot så står kaffepetter brevid stigen för vår lilla sökbana på klubben och den ligger säkert 200 meter från spåret. Rackarns.

Vi gör helt om och letar oss tillbaka, upp för berget, helt slut bägge två, och rätt var det är hittar vi spårläggaren... Tiden var inte ute och vi körde "uppletande av slut"... Rätt var det är ser jag själv slutet, under Narni som inte verkar känna lukten (?)! Trött. Väldigt trött. Springer fram och tar upp det själv.... Pust. Vi får fortsätta.

Tillbaka till klubben och uppletande. Vinden ligger i ryggen på oss och rutan är svår och blöt och tung att springa i. Narni springer fint ut och plockar 3 föremål, sedan tappar hon stinget och klistrar lite vid mej, men springer ut efter lite uppmaning. Våra hårda domare dömer 5,5 och 6... Lite snålt eftersom hon letade hela tiden och ändå tog 3, men men. Flera andra tävlande som plockade bara 2 föremål fick nolla..

Därefter plats med skott och där fick vi 9,5 eftersom hon vände sig på skinkan.
Då helt plötsligt ligger vi ju rätt bra till inför fortsättningen, och dagens målsättning nr 2 - igenom gruppen på framåtsändandet - närmar sig.

På vägen till bilen börjar hon halta, och när vi är framme vid bilen står hon på 3 ben. Ser att hon har ett runt sår på ovansidan av ena tån. Antingen från min trampning, eller så har hon skadat sig på uppletandet. Sköljer och väntar en stund, men det blir inget bättre. Tre ben.
Bara att bryta. Perfekt.

Nu måste vi nog bara inse fakta och ta en paus i det här tills vi kommit på fötter igen. Narni skulle löpa för flera veckor sedan, börjar närsomhelst mitt i brukssäsongen. Tävlingsledare i apellen om 2 veckor. Boreliaprovet som väntar i februari för att se om det har ökat eller minskat. Jobba 130%. Inget stabilt framåtsändande. Hålla Instruktörsutbildning på 100 timmar från november. Ehhh.
Nä, det är nog färdigtävlat ett tag framöver.

Vi får ägna oss åt träning i stället och ta nya tag när vi har koll på läget. Om vi får koll på läget. Who knows.

Hoppas det går bättre för er andra ute på tävlingsbanorna!

Kram // Carina & Narni-3Ben

5 kommentarer:

Kerstin och Gouda sa...

Ge inte upp! Att Narni blev skada är ju olyckligt,men tyvärr är det sånt som händer, du hade ju mål idag och ni klarade ju av några av dom. Jag förstår inte hur du hinner med allt, familj, jobba 130%, sedan ska du ha utbildning på klubben, vara tävlingsledare och du ska även hinna med din hund. Du får nog prioritera det som är viktigt för dig.Det här med att jobba mycket för klubben har nog alla gjort. Men man kommer till en punkt när det inte kommer att fungera längre, och inser att klubben inte är det viktigaste.Det viktigaste är att du mår bra och har roligt med din hund.Kram Kerstin o Gouda.

Linda sa...

Fasen vilket oflyt ni har. Klappa på lilla hunden, ni kommer igen. Hon är ju faktiskt bara tre år, tänk på det! Belgarna har ett låååångt tävlingsliv, de flesta fungerar utmärkt upp i tioårsålderna så summa sumarum: allt har sin tid.

Kram

Anonym sa...

JÄÄÄKLA SKIIIT! Så attans synd med Narni. Vi får hoppas att det läker snabbt. Blir lite jobbigt att jumpa omkring på tre ben.

Du när dom haft borelia ska man ta nya prov då lite titt som tätt? Jag menar...försvinner det inte utav antibiotikan. Verkar som om det kan sitta i hur länge som helst ju.
Mysko sjukdom det där.

Synd med tävlingen men jag tycker det var strålande att ni fixade målen, Gör man det så har man gjort ett jättejobb. De måste ju vara relevant satta då förstås. Blir rättvisast mot jycken på det viset. Ni är så duktiga du och Narni.
Ha´t så bra nu och ta´t så lugnt det går.
Jisses, hur ska du hinna med allt....fattar inte...
Å du,,,visaftonen var mysig. Ikväll har vi varit på klubben och tränat. Linförighet, rutan, inkallning med stå och fjärren. Fjärren sitt-stå-sitt, ligg-stå-ligg. Hon flyttar framåt så jag sitter ner och kör på näääääära håll nu för att hon ska få in rätta tekniken. Är väl ett moment som tar sin tid antar jag.
Men men det blir bra i slutändan..
Kram
Susanne o Cia

Patricia sa...

jösses vilken otur!

Men ni kommer igen, jag VET att du är hur bra som helst :-) Det är bara att allt ska klaffa på samma gång, att hon skadar sig är ju stans otur!

Kram

Erica sa...

Så himla typiskt! Va sur man blir! Känns inte rättvist! =(

Men som sagt ge inte upp, ni är jätteduktiga det vet du! Ni kommer fixa det. Jag är helt säker på det!

Stor kram erica