Kom på mig själv i dag där jag satt och deppade för att jag inte hinner träna ordentligt, och dessutom har Narni börjat löpa, precis lagom så att vi inte kan vara med på inomhusträningen på Orust där Bosse skulle vara TL. Jag som tänkte, aha, Bosse som TL, både jag och Narni känner oss hemma, kan vara glada och göra en trevlig tävling. Nix pix. Inte nog med att jag inte har tid att träna ordentligt, så skall det strula när man ändå tror att man har en plan klar. Är det inte fästingmedelsallergi, så är det skurna tassar, eller så är det löp. I skogen dräller det av rådjur och Narni säger "Matte gå och göm dej eller stick och brinn, whatever, det finns rådjur i skogen".
Eller så är matte så sönderstressad så hon går och smittar sin hund med gruffsjukan på plan. Klarar inte ens att klistra på ett fusk-flin! Ser ut som värsta grimaschen. The Grinch. I mörkret. För det är ju för fan MÖRKT dygnet jävla runt.
Det är ju bara att gilla läget. Jag kan inte bli/vara en proffstränare. Det går inte att vara duktig hundtränare, jobba heltid, vara duktig mamma till två halvstora barn med massvis av funderingar och varsin enorm läxhög, vara duktig fru och se till så att barn och man är mätta och glada och har rena och hela kläder på kroppen, och att huset inte ser ut som Hiroshimas förstörelse jämt, plus allt klubbjobb man sliter med för jämnan.
Och alltså kan jag inte ställa proffstränar krav på mej själv. Jag ger upp.
Och då får jag helt enkelt köpa att vi inte kan göra proffstävlingar med fina poäng. Vi får helt enkelt vara glada om vi överhuvudtaget kommer med på en tävling, lyckas ta oss dit den dagen, och sen vara glada för om det råkar vara uppehåll den dagen. Och om det regnar så får vi vara glada för att vi ändå faktiskt är där och inte på jobbet.... Thats it.
Ja, ni hör ju hur positiv jag är....
Sist Narni löpte (midsommar) så blev hon helt fläpp i huvet, av Scalibor fästinghalsbandet troligvis, men ändå så måste jag säga att jag går och vaktar på henne som en hök... tänk om det inte var Scalibor utan löpet? Tänk om hon blir kockobäng igen?
Nä, såna här dagar skall man inte blogga. Man skall gå raka vägen till sängen och dra täcket över huvet och slå nåt hårt i pannan...
Hejsvejs // Carinathegrinch och Narnisominteärfläppännuiallafall
3 kommentarer:
Hm, du att ää, en bal på slotten kan vara alldeles underbar..
Sätt dig ner och ta några långa djupa. Tänk på vad som betyder nåt för dig...vad du kan göra för att underlätta vardagen.
Börja med de små tingen. Asså en tanke som slår mig....har inte barn rätt till läxhjälp i skolan. Hör efter vetja!! Måste du städa o plocka var eviga dag...Köp halvfärdig mat...värm i micron...Behöver inte vara rena dundermiddagen varenda dag. Tror inte övriga skulle lida så mycket faktiskt. Å en sak till...Narni kan. Det vet du! Och att bara ta sig till tävlingen o kolla är mer avkopplande än att vara med. Så ta och gör det ett par gånger. Bara åk dit och sätt dig o glo! OJ, långt det här.
Så du min vän..DET GÖR INGET OM DET LIGGER DAMM I HÖRNEN; ATT DISKEN INTE BLIR DISKAD: ATT HUNDEN INTE BLIR TRÄNAD VARJE DAG: OSV
Du är ju inte mer än människa såväl som jag! Man kan omöjligt orka med att vara överallt och ingenstans. Hur var det nu med reaplanet.....vill inte ha nån krasch!!!!
KRAMAR I MASSOR
Susanne
Ja du.. jag förstår vad du menar..
Jag vet att det är svårt att leva upp till sina egna krav på sig själv.. att vara så duktig överallt, på alla plan. Du måste nog sänka kraven på dig själv ett tag..
För jag vet.. att du är VÄRLDENS BÄSTA Carina i alla fall!!!!
Tusen kramar från mig!!
Vi vill också kramas!
DU är bäst!
Önskar vi kunde ta löpet för er... jag VILL ha löp NUUUUU så det är färdigt nångång...
KRAM!
Skicka en kommentar