Bättre!

Go morrn!

Igår blev Narnis mamma Finsk Brukschampion!! GRATTIS JAANA & JEMMA!!!!!!

Måste också berätta att det gick mycket bättre idag när vi kom till jobbet! Aningen tveksam ända fram till dörren, men ingen panikreaktion, lite spattig innanför dörren och i korridoren, men ballade inte ur. Svansen rakt ner istället för under magen. Stressad men inte skräckslagen.

Nu ligger hon och sover under skrivbordet!

Igår busade hon till och med med katten, grävde hål i trädgården till sitt märgben, och tålde allehanda vardagsljud mycket bättre än innan. En tappad sked på golvet är inte längre lika med jordbävning!

Så här ser hörnet ut där jag tror att hon har trillat ner, all bröte som hon rivit ner och som låg på golvet i detta hörnet.... Stolen stod precis på hörnet eftersom jag höll på med pärmar i hyllan tidigare under dagen.. Hur undgår man att slå i huvet om man trillar ner här?

Vågar inte ropa hej ännu, men peppar peppar så tror jag att det håller på att gå över! Det har gått 6 dagar sen det hände (vad som nu hände), och gradvis har jag fått tillbaka min hund!
Lite i taget i små små steg.... Snacka om att man blir ödmjuk och tacksam...
Även barnen har nog märkt av att mamma varit lite knäckt och pussat på dom extra mycket, sett mellan fingrarna med både det ena och det andra det senaste... Tänk att livet och förståndet är så bräckligt ibland... Vi måste ta vara på varje dag vi får, och ta vara på människor och djur omkring oss... Man vet aldrig vad som händer om en liten stund.

Kramar Carina & Narni