Kraschlandning?

Hej på er!

Efter några dagars detektivarbete har vi kommit fram till slutsatsen att Narnia har försökt att flyga.... med mindre lyckad framgång....

I onsdags på jobbet är jag iväg och pratar med en kollega i 5-6 minuter. När jag kommer tillbaka möter jag en driva med papper på golvet, en papperssamlarkorg uppånervält och en hund som står och flämtar, dreglar och backar in under skrivbordet. Första anblicken tänker jag att hon försökt kika ut genom fönstret och råkat välta ner korgen som stod där med sina tassar. Inget att fundera över alltså.

Sätter mej och jobbar, men märker att Narni fortsätter flämta och ligger och stirrar ut i hallen som om det står ett spöke där... Försöker locka med mej henne ut, men hon beter sig som om hin-håle står där ute med en yxa... Hm... Har hon ätit något olämpligt eller fått i sig nåt gift? Hittade två döda möss utanför vårat, och på industriområdet har dom sprutat ogräsmedel som vi ovetandes har klampat runt i flera veckor upp i... Kan hon ha ätit en av dom där döda mössen? Eller har hon fått brevkorgen i skallen på nåt olyckligt sätt??

Rädslan fortsätter, hon backar för allt och vill fly med svansen mellan benen. Känner över henne men det är inget som ömmar, utan hon reagerar inte speciellt. Ingen hälta heller. Går ut för att se om det blir bättre med lite promenad, men det blir snarare värre. Vad har hänt?? Tar det säkra före det osäkra och ger henne grädde och tvättar med diskmedel för att få bort eventuella ogräsmedel...

På torsdagen kommer en av datasnubbarna som jobbade med datorerna på onsdagen och säger att han såg att Narni stod med frambenen på skrivbordet och bakbenen på kontorstolen... Va? Och sedan kommer flera andra och säger att dom har hört en jätteduns uppifrån ungefär vid den tiden då han har sett henne i stolen... Kan hon ha ramlat ner och slagit sig?

Rädslan och ångesten fortsätter under torsdagskvällen, hon backar till och med för mej, som om hon såg ett spöke... Fredagen börjar i samma stil. Då går hon runt och piper och dreglar. Jag ger henne en rimadyl. Sedan ringer jag till BS och frågar vad jag skall göra. Dom tycker jag skall komma in, fastän jag gett henne en rimadyl. Dessutom råkar jag ovetandes ge henne Glimmers dos Rimadyl (fy på mej). 50mg. Sagt och gjort. Jag åker dit och plockar ut världens gladaste och trevligaste terv, och känner mej som en idiot (!)...

Fast å andra sidan känner jag lättad eftersom det måste ha funnits en smärta som försvann av rimadylen, och inte det att hon har blivit knäpp i huvet huxflux.... Veterinären känner igenom henne, och skäller på mej att hon fått på tok för hög dos Rimadyl, och således är helt smärtfri... Ja ja, klantigt värre, jag vet!!

Hon ömmar trots rimadylen på högersidan, mest bogleden, och är ojämn i steget när vi provar att gå och springa. Teorin blir således att hon har trillat från skrivbordet, antingen när hon stod på stolen, eller när hon hoppade ner på det glatta laminatgolvet, och kanske halkat, slagit i högersidan och eventuellt huvudet i golvet, eller skåpet brevid.

Så det blir 1 vecka på Rimadyl, koppelpromenader och 2 veckors vila. Om inte smärtan och ångesten är borta om en vecka när jag tar ut Rimadylen så skall jag tillbaka och så får vi gå vidare med en eventuell skada... Försökte tjöta till mej en röntgen, men veterinären vägrade, och sa att han hade känt om hon hade skelettskada, och en eventuell ledskada skulle märkas mer på gången... Hm.... Kan man lita på det.... Hm....
(Ja, lite hönsmamma är jag väl då då...)

Pust... Tänk att det alltid skall vara nåt...
Nu håller vi tummarna för att det blir bra snart...

Kram Carina & Narni