söndag 2 september 2007

Helg

Och så schwiss så försvann en helg till...

Lägrespårtävlingen gick bra, fast det var "tio små negerpojkar" över det hela... Först var dom 6 eller 7 och så vidare, och tillslut bara 2, så tävlingsledarn (och jag) bestämde att mitt spår utgick. Istället så gick jag och Narni det själva som träning på lördags morgonen. Det gick inget bra alls. Narni var ofokuserad och hade andra saker för sig... Kanske för att vi sprungit omkring i skogen och snitslat tillsammans, och att hon hade andra saker att kolla just i denna skogen... I vilket fall så var motivationen för själva spåret för låg och efter lite spånande så kom Anna på att vi kunde köra ett konkurrensspår med Narni och Frank, där man tar varannan pryl, och om någon hund går av för att göra annat, så får "andra-hunden" ta spåret..

Sagt och gjort, jag lade ett lägrespår med åtta föremål (leksaker) i morses. Och jävlar vad det gick bra! Båda hundarna fokuserade som dom värsta spårnördarna, och brydde sig inte om varandra, utan istället nästan verkade samarbeta (!) och väntade in sin tur så snällt medan den andre blev belönad. Inget skällande och gnällande, utan bara tyst beslutsamhet från båda hundarna.
Även om Narni såg Frank spåra en bit längre fram, gick hon ändå i spåret och kontrollerade så att han inte glömt något.
Ingen av dom hade en tanke på att göra något annat i skogen, och vi kom tillbaks med alla prylarna i behåll, trötta och nöjda med spåret.

Lydnaden gick sämre idag... till att börja med i allafall.
Tog ur en kanonladdad hund ur bilen och trodde att jag kunde köra ett lägreprogram... Innan vi gick spåret... (gapskratt). Gissa om supertaggade Narni-parni gick i gång på alla femtiofem cylindrarna och skällde och höll på som den värsta... Och matte Carina med det enorma tålamodet (inte!) fick ju ett spel såklart...
Tur att man har kompisar som lungt och sansat ser till så att man istället tränar inkallning, hopp-sitt och apportering, innan hundskrället åker illa kvickt in i bilen igen... Fast när jag väl fick sansat mej, så insåg jag ju att hon har ju så herrans mycket motivation så att det räcker och blir över, och att det bara är för mej att lära mej köra den här sportmodellen på hund.
Lite känslig på gasen om man säger så...

Plus att efter spåret idag, så gjorde vi ett nytt försök och då var hon mycket mer "landad" och lagom, och då gick såklart linförigheten bättre också.
När dom andra i träningsgruppen hade kroknat och gått hem så körde jag och Anna en plats och hon hjälpte mej att vara platsvakt till Narni medan jag gick och gömde mej. Bakom en buske. Det är nämligen rätt vanligt här på vår sida Sverige att man får gå och gömma sig i skogen eller bakom nån buske och vilken hund som helst skulle gå i taket och tro att det är nån sökövning... Narni satte sig upp omedelbart, men fick hjälp av Anna att komma ihåg vad vi tränade, och sen låg hon i 4 minuter. Kanonbra. Idiotiskt att träna detta momentet själv... måste helt enkelt ha hjälp...

Hemma är det full fräs som vanligt med kompisar, cyklar, studsmatta och efter att dammsugarn har fått visa att den lever så tänkte jag sätta mej och se på TEVE!! Det är den där apparaten som står i allas vardagsrum, och det sägs att det finns andra program än Disney Channel! Det måste jag kolla!

Kram o hej leverpastej
Carina & Narni "Porschehunden"

4 kommentarer:

Anonym sa...

Känner igen det där med att ha hoppa,bit, skälla kom igen då matte ;). Det händer ju lite då och då med våra sportbils hundar

Anonym sa...

Haha, grattis till en porsche. Själv trodde jag att jag hade en volvo.. men han har nog blivit trimmad. Så det är nog S-modell nu i alla fall. ;-)

Kram på dig!

Anonym sa...

du är i alla fall snygg i håret som min mamma sa när jag klagade över motgångar i mina ungdoms idrotts dagar...vad säger man efter en sån kommentar!

Anonym sa...

´kanske ska skriva att det är linneas mamma som sa så...